Förutom rätten till semester har arbetstagare rätt att i många fall vara ledig under helgdagar och röda dagar, rätt till tjänsteledighet och i vissa fall har man också rätt till kompensationsledighet. I denna artikel går vi igenom de viktigaste punkterna att hålla koll på - både för dig som arbetstagare och arbetsgivare.
Enligt lag (1989:253) om allmänna helgdagar är det specificerat vilka dagar som är allmänna helgdagar, ofta kallade röda dagar. Det är till exempel nyårsdagen och nationaldagen. Dessa dagar är normalt sett arbetsfria, vilket innebär att du är ledig men ändå får lön som vanligt om du har månadslön. Detta gäller även för vissa helgdagar som midsommarafton, julafton och nyårsafton. Om du arbetar i en verksamhet som måste fortgå på helgdagar, är du inte arbetsbefriad, men du brukar bli kompenserad med ersättning för arbete på obekväm arbetstid. Hur helgdagar hanteras, om de är arbetsfria eller kompenseras med extra betalt, regleras inte i arbetstidslagen utan bestäms genom överenskommelse mellan dig och din arbetsgivare, eller enligt gällande kollektivavtal.
Kompensationsledighet innebär att om du har arbetat övertid eller mertid, kan du välja att få ledighet istället för pengar som ersättning. Vid beräkning av arbetstid räknas kompensationsledighet som normal arbetstid. Detta regleras i ditt anställningsavtal eller kollektivavtal.
Tjänstledighet betyder att du får ledigt från ditt arbete utan betalning. Enligt studieledighetslagen har du rätt till tjänstledighet för studier. Din arbetsgivare kan också bevilja tjänstledighet av andra skäl, till exempel för att pröva ett annat jobb. Det finns ingen skyldighet för arbetsgivaren att bevilja tjänstledighet för att pröva ett annat jobb, men arbetsgivaren måste bevilja det om du vill starta eget företag. Du måste ha varit anställd i minst sex månader och kan vara tjänstledig i sex månader.
Du har också rätt till tjänstledighet för vård av närstående enligt lagen om ledighet för närståendevård, med rätt till 100 dagars ledighet. Lagstadgat är även rätt till tjänstledigt på grund av trängande familjeskäl, såsom sjukdom eller olycksfall i familjen. Dessutom måste din arbetsgivare bevilja tjänstledighet för att du ska kunna fullgöra politiska uppdrag eller för viss tjänstgöring inom totalförsvaret, såsom värnpliktstjänstgöring. Utöver dessa lagstadgade rättigheter kan din arbetsgivare bevilja tjänstledighet i andra situationer, till exempel för en längre semesterresa. Arbetsgivaren har dock ingen skyldighet att bevilja sådan tjänstledighet men kan göra det enligt en överenskommelse mellan dig och arbetsgivaren.
I lag (1989:253) om allmänna helgdagar specificeras vilka dagar som är allmänna helgdagar, ofta kallade röda dagar, såsom nyårsdagen och nationaldagen. Dessa dagar är ofta arbetsfria, vilket innebär att arbetstagare är lediga men ändå får lön som vanligt om de har månadslön. Detta gäller även för vissa helgdagar som midsommarafton, julafton och nyårsafton. I verksamheter som måste fortgå på helgdagar brukar arbetstagarna kompenseras med extra betalt för arbete på obekväm arbetstid istället för att få vara lediga.
Hur helgdagar hanteras, om de är arbetsfria eller kompenseras med extra betalt, regleras inte i arbetstidslagen utan bestäms genom överenskommelse mellan er och era arbetstagare, eller i ert tillämpliga kollektivavtal. Det finns således ingen lagstadgad rätt för arbetstagare att vara lediga.
Kompensationsledighet innebär att om arbetstagaren har arbetat övertid eller mertid, kan de välja att få ledighet istället för pengar som ersättning. Vid beräkning av arbetstid räknas kompensationsledighet som normal arbetstid. Hur kompensationsledighet fungerar regleras i anställningsavtalet eller kollektivavtal och det finns ingenting stadgat i lagen utan hanteras genom överenskommelse med arbetstagaren.
Tjänstledighet betyder att en arbetstagare får ledigt från sitt arbete utan betalning. Enligt studieledighetslagen har arbetstagare rätt till tjänstledighet för studier. Det finns ingen skyldighet för er som arbetstagare att bevilja tjänstledighet för att pröva ett annat jobb, men ni måste bevilja det om arbetstagaren vill starta eget företag. Arbetstagaren måste ha varit anställd i minst sex månader och kan då vara tjänstledig i sex månader.
Arbetstagare har också rätt till tjänstledighet för vård av närstående enligt lagen om ledighet för närståendevård, med rätt till 100 dagars ledighet. Arbetstagare har även rätt till tjänstledigt på grund av trängande familjeskäl, såsom sjukdom eller olycksfall i familjen. Dessutom måste ni bevilja tjänstledighet för att arbetstagaren ska kunna fullgöra politiska uppdrag eller för viss tjänstgöring inom totalförsvaret, såsom värnpliktstjänstgöring. Utöver dessa lagstadgade rättigheter kan ni bevilja tjänstledighet i andra situationer, till exempel för en längre semesterresa. Ni har dock ingen skyldighet att bevilja sådan tjänstledighet men kan göra det enligt en överenskommelse mellan er och arbetstagaren. Har sådan tjänstledighet beviljats har arbetstagaren ingen rätt att avbryta tjänstledigheten i förtid.
