Föräldraledighetslagen garanterar rätten för den som är förälder att få vara ledig med sitt barn. Lagen ger också föräldrar rätt till att bland annat förkorta sin arbetstid och uppställer dessutom ett förbud mot missgynnande av föräldrar. I denna artikel går vi igenom de delar av lagen som är viktigast att hålla koll på - både för dig som arbetsgivare och arbetstagare.
Du som är förälder har rätt till viss ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) fram tills dess att ditt barn fyller åtta år. Men föräldrar inkluderar inte bara biologiska föräldrar utan också andra personer som bor tillsammans med barnet, såsom förälders make eller sambo, särskilt förordnad vårdnadshavare, blivande adoptivförälder och familjehemsförälder.
Avser du att nyttja din rätt till föräldraledighet ska du anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader i förväg, och om detta inte går så snart som möjligt. Om du har kunnat anmäla det i tid men inte har gjort det innebär detta att du åsidosatt dina förpliktelser genom anställningsavtalet och i längden kan riskera din anställning.
Lagen ger dig rätt att vara helt ledig från ditt arbete så länge barnet är yngre än 18 månader, utan krav på att du ska ta ut föräldrapenning. När barnet är äldre än 18 månader har du rätt att vara ledig i samma omfattning som du tar ut föräldrapenning, vilket betyder att du kan vara ledig 100 procent, 75 procent, 50 procent, 25 procent eller 12,5 procent beroende på föräldrapenningens uttag.
Föräldraledighetslagen ger även dig rätt att vara hemma för att vårda ditt sjuka barn, även kallat "vab" (vård av barn). Detta regleras genom en hänvisning till socialförsäkringsbalken, och den som har rätt till tillfällig föräldrapenning har också rätt till att vara hemma för att vårda sitt sjuka barn. Av naturliga skäl måste inte “vab” anmälas i förväg.
Från och med 1 juli 2024 kommer flera förändringar att träda i kraft gällande föräldraledighetslagen och socialförsäkringsbalken. Det kommer då vara möjligt att överlåta flera dagar med föräldrapenning till någon annan än den andra föräldern, och den som har föräldrapenning har då också rätt till viss ledighet enligt föräldraledighetslagen.
Även om du inte har föräldrapenning har du ändå rätt att förkorta din arbetstid med upp till en fjärdedel, det vill säga arbeta 75 % av heltid. Detta är tillåtet fram till att ditt barn fyller åtta år, eller fram till att barnet avslutat sitt första skolår.
Ja. Föräldraledighetslagen kan inte avtalas bort i ditt anställningsavtal utan lagen ger ett minimiskydd för dig som arbetstagare och arbetsgivaren. I kollektivavtal kan finnas vissa mindre avvikelser så som bestämmelser kring när anmälan om föräldraledighet ska göras.
Föräldraledighetslagen inkluderar också ett förbud mot missgynnande av arbetstagare eller arbetssökande på grund av föräldraledighet eller begäran om flexibla arbetsformer, vilket utgör ett diskrimineringsförbud. Det är alltså olagligt att neka dig ett jobb på grund av din föräldraledighet eller önskan om att arbeta förkortad arbetstid. På samma sätt får du inte missgynnas när det gäller förmåner på jobbet eller befordran på grund av din föräldraledighet. Om du anser att du blivit missgynnad är det du som ska påvisa omständigheter som ger anledning att anta att missgynnande har skett, och det är sedan arbetsgivaren som måste bevisa att så inte är fallet.
Föräldraledighetslagen utgör en minimistandard vilket innebär att det inte är möjligt att i ett avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare avtala bort de rättigheter som lagen ger. Vissa av bestämmelserna i lagen kan dock förändras genom ett kollektivavtal, så som på vilket sätt ledigheten ska anmälas till arbetsgivaren. Det betyder att ni som arbetsgivare måste följa föräldraledighetslagen och garantera era anställda minst de rättigheter som finns i lagen. Det är alltid möjligt att avtala om sådant som är till fördel för arbetstagaren och går utöver lagens standard.
För att en person ska få nyttja föräldraledigheten enligt lagen måste personen först och främst omfattas av kretsen som får vara föräldralediga; föräldrar, men också andra som bor tillsammans med barnet, såsom förälders make eller sambo och dessutom särskilt förordnad vårdnadshavare, blivande adoptivförälder och familjehemsförälder.
En arbetstagare är skyldig att anmäla att denne avser att nyttja sin föräldraledighet minst två månader innan ledighetens början. Har inte detta kunnat ske ska arbetstagaren anmäla det så snart som möjligt. Det kan handla om situationer där föräldrarna till exempel inte fått förskoleplats som planerat eller att barnet föds för tidigt, det vill säga sådant som föräldern inte kunnat förutse och det funnits godtagbar anledning att inte anmäla ledigheten i tid. Görs inte anmälan av illvilja från arbetstagarens sida eller utan någon godtagbar anledning betyder det att arbetstagaren bryter mot de förpliktelser som uppstår genom anställningsavtalet och i förlängningen kan riskera att förlora sin anställning.
Lagen ger föräldrar rätt att vara helt lediga från arbetet så länge barnet är yngre än 18 månader, utan krav på att ta ut föräldrapenning. När barnet är äldre än 18 månader har arbetstagare rätt till att vara lediga i samma omfattning som de tar ut föräldrapenning, vilket kan vara upp till 100 procent, 75 procent, 50 procent, 25 procent eller 12,5 procent beroende på vilken föräldrapenning personen tar ut.
Föräldrar har också rätt att vara hemma för att vårda sina sjuka barn, även kallat "vab" (vård av barn). Denna typ av föräldraledighet måste av naturliga skäl inte anmälas i förtid.
Från och med 1 juli 2024 träder flera förändringar i kraft gällande föräldraledighetslagen och socialförsäkringsbalken. Det kommer då vara möjligt att överlåta flera dagar med föräldrapenning till någon annan än den andra föräldern, och den som har föräldrapenning har då också rätt till viss ledighet enligt föräldraledighetslagen. Det betyder att det kommer vara möjligt för en större krets att vara ledig från arbetet.
Även om era anställda inte har föräldrapenning har de ändå rätt att förkorta sin arbetstid med upp till en fjärdedel, det vill säga arbeta 75 % av heltid. Detta har de rätt till fram till att barnet fyller åtta år, eller tills barnet avslutat sitt första skolår.
Föräldraledighetslagen innehåller ett förbud mot diskriminering av arbetstagare eller arbetssökande som har samband med föräldraledighet eller begäran om flexibla arbetsformer. Det är därför olagligt att neka någon anställning på grund av att den är eller avser vara föräldraledig på grund av eller önskan om förkortad arbetstid. På samma sätt får era anställda inte missgynnas när det gäller förmåner på jobbet, löneförhöjning eller befordran på grund av föräldraledighet. Om en anställd anser sig vara missgynnad och kan påvisa omständigheter som ger anledning att anta detta är det ni som arbetsgivare som måste visa att så inte är fallet, till exempel genom att kunna visa att en arbetssökande valts bort inte på grund av föräldraledighet utan för att det fanns andra mer kvalificerade och mer lämpade sökanden. Vid diskriminering kan arbetsgivare tvingas betala diskrimineringsersättning.