Det är viktigt att hålla isär jour och beredskap då det finns stora skillnader mellan hur de olika typerna av arbetstid regleras trots att de liknar varandra. Vid jourtid måste arbetstagaren vara på plats medan vid beredskapstid kan arbetstagaren vara hemma eller någon annanstans. I denna artikel går vi igenom de delar som är viktigast att hålla koll på - både för dig som arbetsgivare och arbetstagare.
Om det är nödvändigt på grund av verksamhetens natur kan du behöva stå till arbetsgivarens förfogande utanför ordinarie arbetstid, vilket kallas jourarbete. Detta innebär att du normalt ska befinna dig på arbetsplatsen och vara beredd att närsomhelst börja arbeta. Jourarbete är alltså en form av väntetid på arbetsplatsen. Det är vanligt inom sjukvården, kriminalvården, polisen och brandförsvaret, men kan också förekomma på andra arbetsplatser. Jourarbete är endast tillåtet där det är absolut nödvändigt att ha personal tillgänglig om något oförutsett skulle hända och ska inte användas mer än nödvändigt.
Du får inte ha jourtid mer än 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad. Om du börjar arbeta under jourtiden, ska dessa arbetade timmar räknas till ordinarie arbetstid, övertid eller mertid och inte som jourtid. Jourtid får därmed inte användas där arbetet består av övervakning eller tillsyn, och där arbetet i praktiken går ut på att finnas till hands.
Din arbetsgivare ska föra anteckningar om jourtid. Du har rätt att ta del av dessa anteckningar, och detsamma gäller fackliga organisationer som företräder dig på arbetsplatsen.
Det är möjligt att komma överens om annan omfattning av jourtiden i kollektivavtal. Om det inte finns kollektivavtal kan Arbetsmiljöverket meddela dispens i det enskilda fallet.
Beredskap innebär att du står till arbetsgivarens förfogande utanför arbetsplatsen. Du ska vara beredd att med kort varsel, inom en viss tid, ta dig till arbetsplatsen och börja arbeta. Under beredskapstid kan du befinna dig hemma eller någon annanstans, men du måste vara tillgänglig så att arbetsgivaren kan nå dig och du snabbt kan ta dig till arbetsplatsen. Det finns normalt en överenskommen tid inom vilken du ska vara på plats.
Beredskapstid räknas inte som arbetstid och ligger utanför din ordinarie arbetstid. Det finns ingen lagstadgad begränsning för hur många timmar beredskapstid du får ha. Det är tillåtet att ha beredskapstid under dygnsvilan, och om det finns stadgat i kollektivavtalet, även under veckovilan.
Om det är nödvändigt på grund av verksamhetens natur kan ni behöva ha personal tillgänglig utanför ordinarie arbetstid, vilket kallas jourarbete. Detta innebär att era anställda normalt ska befinna sig på arbetsplatsen och vara beredda att närsomhelst börja arbeta. Jourarbete är alltså en form av väntetid på arbetsplatsen och är vanligt inom sektorer som sjukvård, kriminalvård, polis och brandförsvar, men det kan också förekomma på andra arbetsplatser. Jourarbete är endast tillåtet där det är absolut nödvändigt att ha personal tillgänglig om något oförutsett skulle hända och ska inte användas mer än nödvändigt.
Era anställda får inte ha jourtid mer än 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad. Om en anställd börjar arbeta under jourtiden, ska dessa arbetade timmar räknas till ordinarie arbetstid, övertid eller mertid och inte som jourtid. Jourtid får därmed inte användas där arbetet består av övervakning eller tillsyn, och där arbetet i praktiken går ut på att finnas till hands.
Ni som arbetsgivare ska föra anteckningar om jourtid. Era anställda har rätt att ta del av dessa anteckningar, och detsamma gäller fackliga organisationer som företräder dem på arbetsplatsen.
Det är möjligt att komma överens om annan omfattning av jourtiden i kollektivavtal. Om ni inte har kollektivavtal kan Arbetsmiljöverket meddela dispens i det enskilda fallet.
Beredskap innebär att era anställda står till ert förfogande utanför arbetsplatsen. De ska vara beredda att med kort varsel, inom en viss tid, ta sig till arbetsplatsen och börja arbeta. Under beredskapstid kan de befinna sig hemma eller någon annanstans, men de måste vara tillgängliga så att ni kan nå dem och de snabbt kan ta sig till arbetsplatsen. Det finns normalt en överenskommen tid inom vilken de ska vara på plats.
Beredskapstid räknas inte som arbetstid och ligger utanför de anställdas ordinarie arbetstid. Det finns ingen lagstadgad begränsning för hur många timmar beredskapstid de får ha. Det är tillåtet att ha beredskapstid under dygnsvilan, och om det finns stadgat i ett tillämpligt kollektivavtal, även under veckovilan.
