Arbetsdomstolen har i mål 2024 nr 44 prövat rätten till sjuklön för en arbetstagare som inte kunnat utföra sina normala arbetsuppgifter till följd av körkortsåterkallelse. Då arbetstagaren inte ansågs stå till arbetsgivarens förfogande och det inte heller ansågs finnas någon omplaceringsmöjlighet inom bolaget som var rimligt att kräva hade arbetstagaren inte heller rätt till sådan ersättning för sjukdom.
Arbetsdomstolen prövade i mål 2024 nr 44 rätten till sjuklön för en arbetstagare som blev sjukskriven men redan innan dess hade fått sitt körkort återkallat, vilket hindrade arbetstagarens normala arbete. Domstolen konstaterade att sjuklönelagen endast ger rätt till ersättning för sjukdom vid faktisk förlust av inkomst, det vill säga om arbetstagaren utan sjukskrivning skulle ha arbetat eller stått till arbetsgivarens förfogande. Domstolen konstaterade att arbetstagaren inte kunde utföra sina normala arbetsuppgifter på grund av körkortsåterkallelsen, och att det inte var som en följd av sjukskrivningen.
Arbetsdomstolen gick vidare i sin bedömning och prövade om det fanns tjänster eller uppgifter som arbetstagaren hade kunnat utföra och därmed omplaceras till. Arbetsgivaren meddelade att det inte fanns lediga HR- eller andra administrativa tjänster, och att övriga mer administrativa uppgifter var sammanbundna med körkortskrav. Därmed ansåg Arbetsdomstolen att det inte fanns några omplaceringsmöjligheter som var rimliga att kräva av arbetsgivaren. Arbetstagaren hade därmed inte stått till arbetsgivarens förfogande under sjukskrivningen av andra orsaker än sjukdom och hade därför inte rätt till ersättning för sjukdom.
Utifrån rättsfallet är det viktigt för dig som arbetstagare att förstå att din arbetsgivare och senare Försäkringskassan inte har en skyldighet att betala sjuklön för de fall du inte utför arbete eller står till arbetsgivarens förfogande av annan anledning än sjukdomen. Du kan däremot i vissa fall begära att din arbetsgivare utreder omplaceringsmöjligheten för dig inom bolaget och inom din kompetens om inte arbetsgivaren självständigt gör detta. Om din arbetsgivare är bunden av kollektivavtal som ger rätt till sådan ersättning vid sjukdom utbetald av bolaget kan det även utgöra ett kollektivavtalsbrott som ger rätt till skadestånd om det framkommer att du och facket har rätt.
Utifrån rättsfallet är det viktigt att ni som arbetsgivare tar med er att ni inte behöver betala ut sjuklön till en arbetstagare som inte står eller kan stå till ert förfogande. Detta på grund av att sjuklönelagens grund är att arbetsavbrottet ska vara en följd av sjukdom och inte ske på grund av annat hinder mot utförande av arbete.
Samtidigt visar målet att ni som arbetsgivare kan ha en skyldighet att se över omplaceringsmöjligheten likt den skyldighet som finns vid uppsägning av personliga skäl när det uppstår ett arbetshinder för en arbetstagare, oavsett om denne blir sjukskriven kort därefter eller inte. Ni som arbetsgivare behöver därmed se över om det finns möjlighet att flytta arbetstagaren till en annan tjänst eller andra arbetsuppgifter. Omplaceringsskyldigheten innebär inte att ni måste flytta på någon annan eller skapa tjänster som inte finns i bolaget för arbetstagaren i fråga.
Om ni som arbetsgivare är bundna av kollektivavtal som ger rätt till ersättning vid sjukdom utbetald av bolaget kan det även utgöra ett kollektivavtalsbrott som ger rätt till skadestånd om det framkommer att arbetstagaren och facket har rätt.
