Under 2022 skedde en rad förändringar inom arbetsrätten, specifikt i lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS), som har varit av stor betydelse för både arbetstagare och arbetsgivare. Lagändringarna har medfört många frågor om bland annat vad som gäller när arbetsgivare vill sänka sina anställdas arbetstid, s.k. hyvling. Det framgår av 7 a och 7 a b §§ LAS att arbetsgivare måste beakta turordningsregler vid hyvling och arbetstagare vid hyvling har rätt till omställningstid. Nedan beskrivs vad bestämmelsen om hyvling faktiskt innebär och hur det påverkar både arbetsgivare och arbetstagare.
Bestämmelsen om hyvling kan vara svår att förstå. Den avser situationer då arbetsgivaren på grund av arbetsbrist behöver dra ner på arbetstiden. Arbetsgivaren måste i sådana situationer beakta turordningen som innebär att arbetstagare med kortare anställningstid ska erbjudas sänkt sysselsättningsgrad före arbetstagare med längre anställningstid. Om arbetsgivaren har flera erbjudanden ska den med lägre sysselsättningsgrad lämnas före erbjudande med högre sysselsättningsgrad.
Turordningen utgår ifrån vilka arbetstagare som inom en och samma driftsenhet har lika arbetsuppgifter. Med lika arbetsuppgifter avses att arbetstagarna i stort sett har samma arbetsuppgifter. Det behöver inte innebära att arbetsuppgifterna i alla delar är identiska, men de ska i stora drag kunna anses vara lika.
Om en arbetstagare tackar nej till erbjudandet om lägre sysselsättningsgrad finns sakliga skäl för en uppsägning på grund av arbetsbrist. Den arbetstagare som godtar arbetsgivarens erbjudande får en ny anställning med den lägre sysselsättningsgraden och har även rätt till en omställningstid enligt 7 b § LAS. Under omställningstiden har arbetstagaren rätt att behålla sin sysselsättningsgrad och sina anställningsförmåner. Omställningstiden ska vara lika lång som uppsägningstiden hade varit vid en uppsägning från arbetsgivarens sida, dock längst tre månader. Omställningstiden börjar löpa när arbetstagaren accepterar erbjudandet om sänkt sysselsättningsgrad och efter omställningstidens slut börjar de nya villkoren för anställningen att gälla.
Exempel: Företaget X ska genomgå en omorganisation som innebär ett mindre behov av arbetskraft, vari med arbetsbrist kommer att uppstå på företaget. Företaget ska erbjuda omplacering på grund av arbetsbristen i form av sänkt sysselsättningsgrad och behöver beakta turordningsreglerna i 7 a LAS. A, B och C är anställda på företaget som säljare och har liknande arbetsuppgifter samt arbetar på samma arbetsplats. A har varit anställd 8 år och arbetar heltid, B i 6 år och arbetar heltid och C i 3 år och arbetar 50 %.
Företaget vill sänka sysselsättningsgraden för en av säljarna till 75 %. A och B har en högre sysselsättningsgrad än den som erbjuds av företaget, men C har inte det och berörs inte av erbjudandet. Den av A och B som kommer behöva gå ner i sysselsättningsgrad är B som har varit anställd kortast tid. Om B tackar nej finns sakliga skäl för en uppsägning på grund av arbetsbrist.
Innan lagen förändrades var inte en arbetsgivare skyldig att lämna erbjudanden om sänkt sysselsättningsgrad i någon viss turordning, utan kunde välja fritt vem eller vilka arbetstagare som skulle få erbjudandet. Arbetstagaren hade inte heller rätt till någon omställningstid och ett accepterat erbjudande började gälla direkt. Detta gav arbetsgivare stor frihet att göra omplaceringar i verksamheten.
Genom förändringarna ville man tillförsäkra arbetstagare ett förbättrat skydd vid situationer då arbetsbrist hanteras genom att sänka sysselsättningsgraden hos dem anställda.
Det har betonats i förarbetena till lagändringen att avsikten med förändringarna inte har varit att inskränka arbetstagares och arbetsgivares möjligheter att avtala om en sänkning av sysselsättningsgrad. 7 a § LAS är dessutom dispositiv, vilket innebär att det är tillåtet att göra avvikelser från bestämmelsen i kollektivavtal. Det är till exempel i Handels kollektivavtal en omställningstid på max 9 månader istället för 3 månader som anges i 7 b § LAS.
Hyvling är något som förekommit inom flera år i olika branscher, framförallt inom handelsbranschen. I ljuset av flera fall av hyvlingar i detaljhandeln under det senaste året har fackförbundet Handels uttryckt att förändringen i LAS angående turordning vid sänkt sysselsättningsgrad är tandlösa. Detta för att turordningsreglerna kan kringgås genom att arbetsgivaren hyvlar alla och i sådana fall finns ingen turordning, menar Handels. Å andra sidan anser Svensk Handel att hyvling kan vara ett nödvändigt sätt för butiker att hantera arbetsbrist. Förhandlingschefen för Svensk Handel menar att det givetvis är tufft för anställda som erbjuds färre timmar, men att det är ännu tuffare att de istället blir uppsagda för att företaget inte klarar sig om inte timmarna dras ner.
Trots förändringen i LAS blev hyvlingsfrågan väldigt viktig i Handels avtalsrörelse 2023. I avtalsförhandlingarna ville Handels ha ett hyvlingsförbud men det fick förbundet inte igenom. Med tiden kan det uppstå fler frågor kring hyvling som arbetsmarknadens parter inte kan enas om och som behöver tas upp i domstol. Just nu hanterar Arbetsdomstolen frågan om vad som gäller vid omställningstiden för föräldralediga. Handels är av uppfattningen att omställningstiden börjar löpa när den föräldralediga återgått i tjänst, men det är inte reglerat i vare sig lag eller kollektivavtal.
Vi på Alex AB (publ) är experter inom arbetsrätt. Oavsett om du är arbetsgivare eller arbetstagare är du välkommen att kontakta oss med frågor och rådgivning vad avser hyvling eller andra arbetsrättsliga frågor. Boka gärna in ett inledande 30-minuterssamtal med oss på alexapp.se!
