Stridsåtgärder är det främsta vapnet arbetsmarknadens parter kan ta till i en konflikt där arbetsgivare och fackförbund inte kan enas. Användningen av stridsåtgärder har genom åren sett olika ut och det skiljer sig också mellan olika branscher. I denna artikel går vi igenom hur rätten till stridsåtgärder begränsas i vissa branscher och sektorer.
Det finns inga begränsningar kring vilka yrkesgrupper som får strejka eller utöva andra stridsåtgärder. I vissa fall kan en strejk dock bli samhällsfarlig och den är då inte tillåten. Detta blir främst aktuellt i vissa branscher eller områden, så som inom vården eller räddningstjänst. Om dessa inte går till arbetet eller inte utför alla sina uppgifter skulle det kunna leda till större konsekvenser för samhället eftersom de har en samhällsviktig funktion. Det är först och främst facket och arbetsgivare som ska diskutera frågan om strejken kan bli samhällsfarlig, men om de inte kan enas kan frågan skjutas vidare till en central nämnd som får ta beslutet. För att en strejk ska vara samhällsfarlig ska den genom sina verkningar otillbörligt störa viktiga samhällsfunktioner eller medföra fara för människors liv eller risk för att bestående ohälsa uppstår. Om nämnden beslutar att strejken är samhällsfarlig får den inte genomföras.
Förutom begränsningen angående samhällsfarlig strejk har offentligt anställda vissa begränsningar i sin rätt att vidta stridsåtgärder. Enligt lag (1994:260) om offentlig anställning får endast vissa stridsåtgärder vidtas: lockout, strejk, övertidsvägran eller nyanställningsblockad. I övrigt kan offentlig sektor vidta stridsåtgärder på samma sätt som övriga sektorer.
Trots rätten till strejk eller andra stridsåtgärder har Sverige, i jämförelse med de andra nordiska länderna, inte omfattande strejker. Medlingsinstitutet för statistik över förlorade arbetsdagar på grund av stridsåtgärder och Sverige har färre dagar än många andra länder. Det skiljer sig från år till år och hur avtalsrörelsen sett ut och vissa år sticker ut. 2012 var det ca 37 000 förlorade arbetsdagar medan det 2021 endast var 11.