I ett anställningsförhållande har både arbetstagare och arbetsgivare rättigheter och skyldigheter. Arbetsgivarens primära skyldighet är att betala ut lön och arbetstagarens primära skyldighet är att utföra arbete. Om inte parterna uppfyller sina skyldigheter, vad händer då? I denna artikel går vi igenom framförallt vad arbetsgivarens skyldigheter består i och vad arbetstagaren kan göra om arbetsgivaren inte uppfyller dessa.
Ja, men bara i vissa specifika fall. Enligt lagen om anställningsskydd (LAS) får en arbetstagare med omedelbar verkan frånträda en anställning om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren. Om arbetsgivaren inte följt sina viktigaste åtaganden gentemot dig som arbetstagare kan du då ha rätt att sluta på dagen utan att behöva iaktta någon uppsägningstid.
Den vanligaste situationen är att arbetsgivaren inte betalar förfallen lön. Om arbetsgivaren inte har betalat din lön eller gjort en otillåten kvittning kan du inom några dagar frånträda din anställning. Detta eftersom det är en sådan grundläggande och central skyldighet för arbetsgivaren. Om arbetsgivaren utsätter dig för hot eller våld kan du också frånträda anställningen liksom om du utsätts för allvarliga trakasserier.
Ja. Se till exempel AD 2021 nr 40 där en biträdande jurist frånträdde sin anställning på en advokatbyrå efter att arbetsgivaren genomfört en otillåten kvittning, juristen hade då rätt att frånträda anställningen eftersom hon inte fått den lön hon hade rätt till. I AD 1976 nr 135 där en arbetstagare frånträtt anställningen efter att hon inte fick lön under flera månaders tid vilket hon hade rätt till, vilket ansågs vara tillåtet av domstolen. I AD 1983 nr 5 hade en arbetstagare mottagit hot från sin arbetsgivare, och därmed frånträtt sin anställning.
Nej. Det finns inga krav på skriftlighet eller underrättelse eller liknande, däremot måste det vara klart för arbetsgivaren att du har frånträtt anställningen och att det inte är fråga om olovlig frånvaro från din sida eller att du inte beaktar din uppsägningstid. Det kan då leda till att du blir skadeståndsskyldig gentemot arbetsgivaren. Det är alltid att rekommendera att göra frånträdandet skriftligt för att undvika tvister i ett senare skede.
Om du frånträder din anställning och har haft grund för det, så har du rätt till ekonomiskt skadestånd för den skada du lidit i form av ekonomiska skador. Ibland kan du även ha rätt till allmänt skadestånd, det vill säga skadestånd som “plåster på såren” för den kränkning du utsatts för.
Ja, en arbetstagare har rätt att frånträda sin anställning med omedelbar verkan om ni som arbetsgivare väsentligt åsidosätter era skyldigheter enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Om ni som arbetsgivare inte följer de mest grundläggande åtaganden kan arbetstagaren avsluta anställningen utan att behöva beakta uppsägningstid.
Vanliga skäl inkluderar att ni inte betalar arbetstagarens lön eller om en otillåten kvittning har gjorts. Även hot, våld eller allvarliga trakasserier mot arbetstagaren kan ge denne rätt att frånträda anställningen omedelbart, då dessa situationer innebär att ni brutit mot centrala skyldigheter som arbetsgivare.
Ja, exempelvis AD 2021 nr 40, där en biträdande jurist fick rätt att frånträda sin anställning efter en otillåten kvittning. I AD 1976 nr 135 godkände domstolen en arbetstagares frånträdande efter att lön uteblivit under flera månader. AD 1983 nr 5 gällde en arbetstagare som utsatts för hot av sin arbetsgivare, vilket gav henne rätt att avsluta sin anställning omedelbart.
Nej, det finns inga formella krav på skriftlighet eller underrättelse, men det måste vara tydligt för er att arbetstagaren har frånträtt sin anställning. Om det inte är klart kan det tolkas som olovlig frånvaro, vilket kan leda till att arbetstagaren blir skadeståndsskyldig gentemot er.
Om arbetstagaren har haft grund för att frånträda sin anställning har denne rätt till ekonomiskt skadestånd för den uppkomna skadan, samt ibland även allmänt skadestånd som ersättning för den kränkning arbetstagaren utsatts för.
