Studieledighetslagen (1974:981) ger arbetstagare möjlighet att ta ledigt för utbildning. Lagen är dispositiv, vilket innebär att andra lagar har företräde. Även i kollektivavtal kan studieledighet regleras så länge de inte inskränker på arbetstagarens rätt till ledighet.
Artikel uppdaterad 2026-02-17
Du som arbetar i offentlig eller privat tjänst har rätt till studieledighet om du vid ledighetens början har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna, eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. För utbildningar som till väsentlig del rör fackliga frågor kan rätten gälla även om anställningstiden ännu inte är uppnådd.
Studierna kan bedrivas på heltid eller deltid, och lagen sätter ingen tydlig maxgräns för hur länge en utbildning får pågå. Arbetsgivaren kan däremot skjuta upp starten på ledigheten i upp till sex månader, och i vissa fall längre om det finns överenskommelse med berörd arbetstagarorganisation.
Om du inte får påbörja ledigheten inom två år från att du begärde den kan du begära domstolsprövning. För kortare ledighet som motsvarar högst en arbetsvecka gäller en kortare frist, normalt ett år
Som arbetsgivare ska ni i regel bevilja studieledighet när arbetstagaren uppfyller kvalifikationstiden, alltså sex månaders anställning eller tolv månader under de senaste två åren.
Ni kan dock skjuta upp ledighetens start. För ledighet som överstiger en arbetsvecka kan uppskov normalt göras i upp till sex månader från ansökningstillfället. Vid uppskov ska arbetstagaren, och i förekommande fall arbetstagarorganisationen, underrättas och få skälen till beslutet.
Om ni vill skjuta upp starten längre än sex månader kan det krävas samtycke från berörd arbetstagarorganisation. För ledighet som motsvarar högst en arbetsvecka kan samtycke krävas redan vid uppskov längre än två veckor. Arbetstagaren kan också påkalla domstolsprövning om ledigheten inte påbörjats inom två år, eller inom ett år vid ledighet på högst en arbetsvecka.
