Vad innebär krigsplacering och totalförsvarsplikt?

För dig som arbetstagare 

Vad innebär krigsplacering? 

Om du är anställd inom stat, kommun, region eller ett samhällsviktigt företag, kan du bli krigsplacerad. Krigsplacering är en planeringsåtgärd som arbetsgivaren kan besluta om när som helst under anställningen. Du är dock inte skyldig att tjänstgöra i din krigsplacering förrän beslut om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt har fattats.  
 

Vad är totalförsvarsplikt? 

Alla som är medborgare eller bosatta i Sverige mellan 16 och 70 år omfattas av totalförsvarsplikt, vilket innebär att de kan bli kallade till olika typer av tjänstgöring. Den totala försvarsplikten är uppdelad i tre huvudkategorier: värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Civilplikten och den allmänna tjänsteplikten säkerställer att viktiga samhällsfunktioner som el- och vattenförsörjning samt barnomsorg fortsätter att fungera även under exceptionella omständigheter. 

Vad gäller när man tjänstgör enligt allmän tjänsteplikt? 

Under allmän tjänsteplikt kan man förväntas fortsätta i sin befintliga anställning och utföra sina vanliga arbetsuppgifter eller tilldelas andra uppgifter av en myndighet. Det krävs att man behåller sin anställning och inte kan säga upp sig under denna period.  

Om jag inte fått något beslut om krigsplacering innan beredskapen höjs, betyder det att jag inte kommer vara tvungen att arbeta vid ett krigsutbrott? 

Om det finns ett beslut om allmän tjänsteplikt som du omfattas av, måste du kvarstå i din anställning även om du inte fått ett specifikt krigsplaceringsbeslut före beredskapshöjningen. 

För arbetsgivare  

Vad innebär krigsplacering för arbetsgivare? 

Regeringen kan fatta beslut om att höja beredskapen vid hot om krig eller faktiskt krigsutbrott, vilket innebär att totalförsvaret mobiliseras. En höjd beredskap omfattar både militärt och civilt försvar. 
  
Arbetsgivare inom staten, kommuner, regioner eller samhällsviktiga företag kan besluta att placera sina anställda i krigstjänst som en del av sin krisplanering. Denna placering aktiveras först när beslut om höjd beredskap och allmän tjänsteplikt har fattats.  
 

Hur påverkas arbetsgivaren av totalförsvarsplikten? 

Totalförsvarsplikten gäller för alla mellan 16 och 70 år och kan innebära inkallelse till värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Arbetsgivare kan behöva frigöra personal för att garantera att samhällsviktiga funktioner som el- och vattenförsörjning samt barnomsorg upprätthålls. 
 

Vilka skyldigheter har arbetsgivare när anställda tjänstgör enligt allmän tjänsteplikt? 

Under allmän tjänsteplikt förväntas anställda fortsätta i sina befintliga tjänster eller utföra uppgifter som tilldelats av en myndighet. Det är inte tillåtet för arbetsgivaren att godkänna uppsägningar från de anställda under denna period.  
 

Kan en arbetsgivare krigsplacera andra än de som är anställda i organisationen under fredstid? 

Statliga förvaltningsmyndigheter kan låna ut sina anställda till andra aktörer och krigsplacera dem för tjänstgöring hos andra organisationer. Det verkar dock inte vara möjligt för arbetsgivare att krigsplacera andra än sina egna anställda i fredstid.  

Sammanfattningsvis

• Vid krig, krigsfara kan regeringen fatta beslut om att höja beredskapen, vilket innebär mobilisering av hela eller delar av totalförsvaret, inklusive både militära och civila försvarsåtgärder.  
• Anställda inom staten, kommunen, regionen eller viktiga företag kan bli krigsplacerade, vilket innebär att de måste vara tillgängliga för tjänstgöring vid höjd beredskap och allmän tjänsteplikt. 
• Totalförsvarsplikten omfattar alla mellan 16 och 70 år och kan leda till kallelser till värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. 
•  Arbetsgivare är skyldiga att säkerställa att deras anställda fortsätter i sina befattningar eller utför angivna uppgifter under allmän tjänsteplikt och får inte godkänna uppsägningar. 
• Statliga myndigheter kan låna ut och krigsplacera sina anställda till andra aktörer för att säkerställa att samhällsviktiga funktioner upprätthålls under krisperioder.