Arbetstidslagen reglerar hur mycket man får arbeta per dygn, per vecka och per år både i termer av normal arbetstid och extra arbetad tid. Lagen reglerar också vilka raster och pauser man har rätt till, vad som gäller för nattvila samt frågor om jour och beredskap. I denna artikel går vi igenom de delar som är viktigast att hålla koll på - både för dig som arbetsgivare och arbetstagare.
Din ordinarie arbetstid får maximalt vara 40 timmar per vecka. Om det på grund av arbetets natur inte är möjligt att arbeta lika många timmar varje vecka, kan arbetstiden istället beräknas som ett genomsnitt på 40 timmar per vecka över en fyraveckorsperiod. När det finns ett ökat behov av arbetstid får du arbeta övertid med max 48 timmar under en period av fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad. Detta kallas allmän övertid. Du får dock inte arbeta mer än 200 timmar allmän övertid per kalenderår.
Om det inte har gått att lösa behovet av arbetskraft på något annat rimligt sätt, får du arbeta ytterligare 150 timmar övertid utöver den allmänna övertiden, vilket kallas extra övertid. Tidsbegränsningen om 48 övertidstimmar per fyra veckor eller 50 övertidstimmar per kalendermånad får dock inte överstigas oavsett om det är allmän eller extra övertid. I mycket ansträngda situationer kan du även arbeta ytterligare övertid, kallad nödfallsövertid, som tas ut i den utsträckning som förhållandena kräver.
Mertid är den extra arbetstid du som deltidsanställd arbetar utöver din avtalade ordinarie arbetstid. Du får inte arbeta mer än 200 timmar allmän mertid per kalenderår, och extra mertid utöver detta får inte överstiga 150 timmar. Mertiden får inte heller överstiga 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad.
Jour innebär att du står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället, vilket kan ses som en slags väntetid som får tas ut utöver din ordinarie arbetstid. Jourtiden får inte överstiga 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad. Om du börjar arbeta under jour, räknas dessa timmar till ordinarie arbetstid, övertid eller mertid. Beredskap innebär att du är beredd att börja arbeta med kort varsel men det räknas inte som arbetstid, och du behöver inte befinna dig på arbetsplatsen.
Du har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod, vilket kallas veckovila. Denna ledighet ska så långt som möjligt förläggas till helgen. Du har dessutom rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje tjugofyratimmarsperiod, vilket kallas dygnsvila. Tillfälliga avvikelser kan göras vid oförutsedda händelser. Dygnsvilan ska förläggas så att tiden mellan 00.00 och 05.00 är arbetsfri, vilket i princip innebär ett förbud mot nattarbete. Om det behövs på grund av arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter, får avvikelser göras.
Under rasten har du ingen skyldighet att stanna kvar på arbetsplatsen och det räknas därför inte in i arbetstiden. Det är inte tillåtet att arbeta mer än fem timmar i sträck utan rast. Om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller på grund av sjukdomsfall eller annan oväntad händelse, kan en rast bytas ut mot ett måltidsuppehåll. Måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden. Utöver raster har du även rätt till pauser som räknas in i arbetstiden och du har därför ingen rätt att lämna arbetsplatsen under dessa pauser.
Den ordinarie arbetstiden för era anställda får maximalt vara 40 timmar per vecka. Om det på grund av arbetets natur inte är möjligt att arbeta lika många timmar varje vecka, kan arbetstiden istället beräknas som ett genomsnitt på 40 timmar per vecka över en fyraveckorsperiod. När det finns ett ökat behov av arbetstid får en anställd arbeta övertid med max 48 timmar under en period av fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad. Detta kallas allmän övertid. Det är dock inte tillåtet att låta någon arbeta mer än 200 timmar allmän övertid per kalenderår.
Om behovet av arbetskraft inte har kunnat lösas på något annat rimligt sätt, får en anställd arbeta ytterligare 150 timmar övertid utöver den allmänna övertiden, vilket kallas extra övertid. Tidsbegränsningen om 48 övertidstimmar per fyra veckor eller 50 övertidstimmar per kalendermånad får dock inte överstigas oavsett om det är allmän eller extra övertid. I mycket ansträngda situationer är det även möjligt att låta anställda arbeta ytterligare övertid, kallad nödfallsövertid, som tas ut i den utsträckning som förhållandena kräver.
Mertid är den extra arbetstid som deltidsanställda arbetar utöver sin avtalade ordinarie arbetstid. En deltidsanställd får inte arbeta mer än 200 timmar allmän mertid per kalenderår, och extra mertid utöver detta får inte överstiga 150 timmar. Mertiden får inte heller överstiga 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad.
Jour innebär att den anställde står till ert förfogande på arbetsstället, vilket kan ses som en slags väntetid som får tas ut utöver ordinarie arbetstid. Jourtiden får inte överstiga 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad. Om den anställde börjar arbeta under jour, räknas dessa timmar till ordinarie arbetstid, övertid eller mertid. Beredskap innebär att den anställde är beredd att börja arbeta med kort varsel men inte behöver befinna sig på arbetsplatsen, och detta räknas inte som arbetstid.
Era arbetstagare har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod, vilket kallas veckovila. Denna ledighet ska så långt som möjligt förläggas till helgen. Dessutom har varje arbetstagare rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje tjugofyratimmarsperiod, vilket kallas dygnsvila. Tillfälliga avvikelser kan göras vid oförutsedda händelser. Dygnsvilan ska förläggas så att tiden mellan 00.00 och 05.00 är arbetsfri, vilket i princip innebär ett förbud mot nattarbete. Om det behövs på grund av arbetets art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter, får avvikelser göras. Det går också att avtala om avvikelser i kollektivavtal, och om kollektivavtal saknas eller det inte går att komma överens, kan ni ansöka om dispens hos Arbetsmiljöverket.
Under rasten har den anställde ingen skyldighet att stanna kvar på arbetsplatsen och detta räknas därför inte in i arbetstiden. Det är inte tillåtet att låta någon arbeta mer än fem timmar i sträck utan rast. Om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller på grund av sjukdomsfall eller annan oväntad händelse, kan en rast bytas ut mot ett måltidsuppehåll. Måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden. Utöver raster ska arbetet ordnas på så sätt att de anställda även få pauser vilket räknas in i arbetstiden och de har därför ingen rätt att lämna arbetsplatsen under dessa pauser.
Om ett skyddsombud begär det ska ni som arbetsgivare vidta åtgärder för att säkerställa att bestämmelser efterlevs. Vid begäran ska ni också ge en skriftlig bekräftelse på att begäran mottagits. Vidare är det Arbetsmiljöverket som ansvarar för tillsyn och ser till att lagen följs. Arbetsmiljöverket har därför rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Verket har också rätt att komma in på arbetsställena för att kunna utöva tillsynen.
Om ni som arbetsgivare inte följer arbetstidslagen, kan ni, beroende på vilken bestämmelse som försummats, dömas till böter eller till och med fängelse. Ni kan också få förelägganden förenade med vite om dessa förelägganden inte följs. Dessutom kan ni behöva betala sanktionsavgifter vid vissa överträdelser. Det är därför mycket viktigt att säkerställa att lagen efterlevs fullt ut.
