När arbetsgivare och fackförbund inte kan komma överens och enas om villkor i kollektivavtal eller fackförbundet vill att arbetsgivaren ska teckna kollektivavtal kan fackförbundet eller arbetsgivaren använda sig av stridsåtgärder. Den mest typiska stridsåtgärden som de flesta känner till är strejk men det finns flertalet andra stridsåtgärder som också kan vidtas. Stridsåtgärder omringas av många regler och i denna artikel går vi igenom vanliga frågor från både arbetstagar- och arbetsgivarsidan.
Stridsåtgärder är de påtryckningar fackförbunden och dess medlemmar eller arbetsgivare kan utöva mot motparten för att få igenom sina önskade krav i förhandlingar. Vanliga stridsåtgärder från fackförbundens sida är strejk, blockad, bojkott, massuppsägning och sympatiåtgärder. Strejk är den vanligaste åtgärden från fackförbundens sida och innebär att arbetstagarna helt enkelt vägrar att utföra arbete tills att arbetsgivare har gått med på de krav som ställts. Blockad liknar strejk och innebär att facket förhindrar delar av arbetet på arbetsplatsen, exempelvis kan de stoppa övertidsarbete, nyanställningar eller vissa arbetsuppgifter. Bojkott går ut på att facket uppmanar allmänheten att inte investera i varor eller tjänster från den bojkottade motparten. Massuppsägning är som det låter och betyder att ett stort antal arbetstagare säger upp sig samtidigt vilket naturligtvis ofta skapar stora problem för arbetsgivare som inte längre har någon arbetskraft. Sympatiåtgärder utgörs av stridsåtgärder vidtagna av medlemmar i ett annat fackförbund än det direkt berörda, handlar ofta om andra som är involverade i verksamheten så som leverantörer.
Arbetsgivare kan också vidta stridsåtgärder för att få igenom sina krav och detta består oftast i en lockout där arbetsgivaren helt enkelt låser ute sina arbetstagare från arbetsplatsen så att de inte kan jobba, och därför inte heller får någon lön. Arbetsgivare får inte innehålla lön som har förfallit till betalning som en stridsåtgärd.
Enligt svensk rätt får inte stridsåtgärder vidtas när ett kollektivavtal finns på plats och är gällande. Det råder då som huvudregel fredsplikt och parterna får rätta sig efter det rådande kollektivavtalet. När ett kollektivavtal har löpt ut eller om det saknas kollektivavtal får stridsåtgärder användas. För att åtgärderna ska bli lovliga krävs det dessutom att det är styrelsen i organisationen som har beslutat om stridsåtgärder, eller annat beslutande organ inom organisationen. Åtgärd som beslutas av lokal klubb eller avdelning eller enskild arbetsgivare är normalt olovliga. Det betyder också att du som enskild arbetstagare inte kan besluta om stridsåtgärder, inte heller om du gör det i samförstånd med andra anställda på din arbetsplats.
Sympatiåtgärder får vidtas för att stötta annat förbund eller organisation men sådana får inte vidtas om det andra förbundet är hindra att vidta åtgärder på grund av fredsplikt.
Om ett fackförbund där du är medlem tar ut arbetstagarna på en arbetsplats i strejk så måste du som medlem delta i strejken och får inte gå till jobbet eller utföra arbetsuppgifter. Du som medlem måste delta i alla stridsåtgärder ditt fackförbund tagit ut dig till enligt fackförbundets stadgar. Det är inte olagligt att inte delta i strejken, men du kan bli utesluten ur ditt fackförbund.
Är du medlem i annat fackförbund än det som står bakom stridsåtgärderna ska du inte delta i strejken så länge ditt fackförbund ställer sig neutralt till konflikten. Om ditt fackförbund tar till sympatiåtgärder i olika former ska du delta i dem. Om du inte är medlem i något fackförbund måste du inte strejka. Du kan gå till jobbet som vanligt. Du dock rätt att delta i strejken om du vill.
Eftersom du inte arbetar kommer du inte få någon lön. Du har inte rätt att kräva ut lön för den tid du inte är på jobbet. Om du är medlem i fackförbundet som tar ut strejken kommer fackförbundet att betala strejkersättning till dig, som ska kompensera för ditt inkomstbortfall. Är du inte med i fackförbundet men strejkar ändå kommer du inte få någon ersättning.
Vid lockout från arbetsgivarens sida är det också facket som betalar ut ersättning till dig som arbetsgivare. Är du oorganiserad får du ingen ersättning och det kan därför bli kostsamt för dig.
När det finns kollektivavtal råder det fredsplikt och fackförbund kan därför inte vidta några stridsåtgärder så länge avtalet gäller. När avtalet löpt ut och ni som arbetsgivare inte kan enas med fackförbundet om nya överenskommelser i det nya kollektivavtalet kan fackförbundet vidta stridsåtgärder för att få igenom sina krav. Det är också möjligt att facket kan vidta stridsåtgärder om ni inte är bundna av något kollektivavtal överhuvudtaget i syfte att ni ska teckna ett avtal.
Anställda i ert företag kan också vidta sympatistridsåtgärder om fackförbundet meddelar detta, som ett led i att sätta ytterligare press på en annan arbetsgivare.
För att stridsåtgärder ka vara lagliga krävs det dessutom att fackförbundet varslar arbetsgivaren och Medlingsinstitutet om att stridsåtgärderna avser att vidtas minst sju arbetsdagar i förväg.
Ja, arbetsgivare kan ta till en så kallad lockout som innebär att arbetsgivaren stänger ute arbetstagarna från arbetsplatsen så att de inte kan utföra arbetet. Eftersom de inte utför något arbete kommer inte någon lön betalas ut och det blir så på sätt ett påtryckningsmedel. Detta är också en sådan åtgärd som måste varslas till motparten och Medlingsinstitutet minst 7 arbetsdagar i förväg.
