Vid anställning i en säkerhetskänslig verksamhet ställs hårda krav på säkerhetsprövningar som påverkar både de som söker dessa tjänster men även de som redan har en anställning i dessa verksamheter. Normalt sett kan man inte överklaga ett säkerhetsbeslut, Arbetsdomstolen (AD) har dock i flera domar uttalat att det är möjligt under vissa omständigheter. Rättsfallen kommer att behandlas i det nedanstående.
AD 2019 nr 39
En kvinna som var anställd som polisassistent i säkerhetsklass 3 hade efter en säkerhetsprövning av Polismyndigheten i oktober 2017 fått besked om att hon inte längre kunde vara placerad i en säkerhetsklassad befattning. Bakgrunden till beslutet var arbetstagarens relation med en kriminell person och arbetstagarens agerande i samband med brottmålsprocessen mot partnern. Trots säkerhetssamtal med arbetstagaren i december samma år ansågs hon ej lämplig. En omplaceringsutredning utvisade inga lediga tjänster som ej var säkerhetsklassade och hon blev därav uppsagd genom beslut i maj 2018.
AD har konstaterat att myndigheten som fattat beslut om säkerhetsprövningen i aktuellt fall också är arbetsgivaren. Denna omständighet menar domstolen innebär att myndigheten inte enbart kan hänvisa till en icke-godkänd säkerhetsprövning för uppsägning. Mot bakgrund av detta gjorde AD en prövning av de bakomliggande faktorerna för att ta ställning till om det fanns grund för uppsägning.
I prövning har AD uttalat att en viss familjebildning i sig inte utan lagligt stöd får leda till att en anställning förloras. För en polis är det dock särskilt viktigt att se till risken för att hamna i en konflikt mellan skyldigheterna i sin yrkesroll och lojaliteten gentemot sin partner. Hennes agerande i aktuellt fall kunde starkt ifrågasättas och AD menade att det kunde påverka allmänhetens förtroende för henne som polis på ett sådant sätt att det fanns saklig grund för uppsägning.
AD 2021 nr 63
En statlig myndighet beslutade att en tjänsteman i en säkerhetsklassad befattning inte längre uppfyllde kraven för godkänd säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen. Detta beslut kunde inte överklagas, vilket medförde att tjänstemannen inte längre var behörig att utföra sina arbetsuppgifter. Efter att ha avböjt ett erbjudande om omplacering till en icke-säkerhetsklassad befattning, blev tjänstemannen uppsagd av myndigheten av personliga skäl.
Arbetsdomstolen konstaterade i målet att staten i sådana fall måste kunna bevisa att arbetstagaren har avböjt ett skäligt erbjudande om annat arbete och att det finns omständigheter som visar att arbetstagaren inte är pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Eftersom staten inte lyckades med detta i det aktuella fallet, ogiltigförklarades uppsägningen.
AD 2022 nr 49
Målet rör en kvinna som hade arbetat inom polisen sedan 2007, senare i en civil roll som operatör i säkerhetsklass 3. Polismyndigheten beslutade efter säkerhetsprövningar 2016, 2018 och 2020 att hon inte längre uppfyllde kraven för säkerhetsklassad anställning. Hon stängdes av från arbetet 2018 och blev uppsagd i mars 2021 efter att ha avböjt en omplacering.
Skälen till säkerhetsbesluten inkluderade påståenden om umgänge med personer kopplade till grov organiserad kriminalitet, att hon lämnat felaktiga uppgifter under säkerhetssamtal, och brutit mot interna föreskrifter om dataslagningar.
Arbetsdomstolen konstaterade att avstängningen måste ha stöd i lag, vilket inte var fallet här, och att det inte fanns rätt till allmänt skadestånd för den otillåtna avstängningen. Gällande uppsägningen fann domstolen, likt i ovanstående mål, att staten inte lyckats visa att arbetstagaren agerat på det sätt som påståtts och att det därmed inte fanns saklig grund för uppsägning, varför den ogiltigförklarades.
Om det är den anställande myndigheten som själv gjort bedömningen av den anställde finns det numera en möjlighet att få sin sak prövad.
När anställningsmyndigheten beslutar att en arbetstagare inte längre är godkänd för säkerhetsklassad anställning, räcker inte detta beslut i sig för att skilja arbetstagaren från tjänsten. Detta bland annat mot bakgrund av artikel 6 i Europakonventionen om rätten till en rättvis rättegång och praxis från Europadomstolen där de har anfört just detta. En prövning enligt anställningsskyddslagen krävs för att bedöma om de faktiska omständigheterna ger laga skäl för avsked eller saklig grund för uppsägning.
Om myndigheten själv gjort säkerhetsprövningen kan den erbjuda arbetstagaren annat arbete inom myndigheten som inte kräver säkerhetsprövning. Saknas sådant erbjudande, finns det inte saklig grund för uppsägning. Om arbetstagaren avböjer ett skäligt erbjudande om annat arbete, kan anställningen avslutas. Det är då både de omständigheter som låg till grund för säkerhetsprövningen och avböjandet av annat arbete som gör att anställningen måste avslutas.
