Det har blivit allt vanligare med distansarbete. Med en ökad möjlighet till distansarbete följer frågor om arbetsgivaren och arbetstagarens ansvar vid sådant arbete. Under våren 2023 behandlade Högsta förvaltningsdomstolen ett mål (Mål nr 441–22) gällande en eventuell arbetsskada som inträffat vid arbete på distans. Den fråga som domstolen behandlade var vad som krävs för att en olycka som drabbar en försäkrad som arbetar i hemmet ska anses ha ett sådant samband med den försäkrades arbete att en personskada till följd av olyckan utgör en arbetsskada.
Med arbetsskada avses enligt 39 kap. 3 § socialförsäkringsbalken en skada som uppkommit till följd av ett olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. För att skadan eller olycksfallet ska utgöra en arbetsskada krävs det ett samband mellan den försäkrades arbete och olyckan. Den som drabbas av en arbetsskada kan få ekonomisk ersättning för nödvändiga vårdkostnader.
En arbetstagare som förvärvsarbetar i Sverige är enligt arbetsskadeförsäkringen försäkrad för arbetsskador. Arbetsskadeförsäkringen är en del av den allmänna socialförsäkringen.
Mål 441–22 gällde en arbetstagare som arbetade som en producent. Arbetsgivaren hade beordrat att producentens arbete skulle utföras på distans för att minska spridningen av Covid-19.
Under tiden som arbetstagaren arbetade hemifrån lossnade en strömkabel till datorn som föll ned på golvet. Arbetstagaren hade böjt sig ned för att ta upp kabeln samtidigt som hans treårige son, som lekt under skrivbordet, rest sig upp. Detta ledde till att sonens huvud och arbetstagarens haka stötte mot varandra. Till följd av detta hade arbetstagare ådragit sig en tandskada.
Försäkringskassan bedömde skadan som en arbetsskada. Allmänna ombudet för socialförsäkringen menade dock att beslutet skulle upphävas då kravet på samband mellan arbete och olycka enligt ombudet bör ställas högre vid arbete hemifrån. Allmänna ombudet för socialförsäkringen överklagade därför Försäkringskassans beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm.
Förvaltningsrätten i Stockholm ansåg att arbetstagarens hem var att jämställa med hans arbetsplats vid olyckstidpunkten. Förvaltningsrätten hänvisade till arbetsgivarens anvisningar om hemarbete samt det faktum att olyckan skedde när arbetstagaren utförde sina arbetsuppgifter och ett samband mellan arbete och skada därmed fanns.
Förvaltningsrättens dom överklagades av Allmänna ombudet till Kammarrätten i Stockholm som även de avslog överklagandet med hänvisning till olyckans samband med arbetet. Kammarrätten menade att det saknades stöd för att det skulle vara ett mer direkt samband mellan olyckan och arbetet när olyckan inträffar under hemarbete.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en grundläggande förutsättning för att samband mellan arbete och olycka ska föreligga är att olyckan inträffar när den försäkrade utför sitt arbete. Det måste dock vägas in vad som orsakat olyckan. Samtliga olyckor som inträffar när en arbetstagare utför arbete i hemmet ska alltså inte bedömas som olycksfall i arbetet, exempelvis då olyckan inträffat till övervägande del på grund av privata omständigheter.
Vidare konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att det vid bedömningen av om en arbetsskada har inträffat saknar betydelse om arbetet hemifrån har skett frivilligt eller till följd av en uppmaning av arbetsgivaren.
Arbetstagaren hade i aktuellt mål råkat ut för en olycka när han utförde arbete. Olyckan inträffade genom att arbetstagaren sammanstötte med sin sons huvud, en omständighet som enligt Högsta förvaltningsdomstolen innebar att olyckan till övervägande del hade sin grund i arbetstagarens privatliv. Ett sådant samband mellan olyckan och arbetet som enligt socialförsäkringsbalken krävs för att det ska vara fråga om en arbetsolycka bedömdes därför saknas. Arbetstagaren ansågs inte ha rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen.
