För att skydda säkerhetskänsliga verksamheter från hot som spioneri och sabotage krävs vidtagande av särskilda säkerhetsåtgärder. Regler om säkerhetsskydd återfinns främst i säkerhetsskyddslagen (2018:585) samt säkerhetskyddsförordningen (2021:955) som gäller för alla säkerhetskänsliga verksamheter. Denna artikel förklarar säkerhetsprövningens process, syfte och de olika säkerhetsklasserna samt konsekvenserna av att inte klara en säkerhetsprövning.
Enligt säkerhetsskyddslagen avses, med säkerhetsskydd, ett skydd av en säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. En säkerhetsskyddsklassificerad uppgift är i sin tur en uppgift som rör en säkerhetskänslig verksamhet och som omfattas av sekretess enligt lag.
Beroende på vilka uppgifter och annan information som en anställd eller uppdragstagare kan komma i kontakt med i den säkerhetskänsliga verksamheten samt vilken skada personen hade kunnat orsaka på landets säkerhet så kan verksamheten placeras i en av tre säkerhetsklasser.
Säkerhetsklass 1 ställer högst krav på säkerhet och gäller främst när uppgifterna är kvalificerat hemliga och kan orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
Säkerhetsklass 2 gäller för hemliga uppgifter eller kvalificerat hemliga uppgifter i ringa omfattning som kan orsaka allvarlig skada.
Säkerhetsklass 3 rör konfidentiella uppgifter eller ringa omfattning av hemliga uppgifter som kan orsaka en inte obetydlig skada för Sveriges säkerhet.
Det är riksdagen och dess myndigheter som beslutar om placering i säkerhetsklass när det gäller riksdagens förvaltningsområde. I övrigt beslutar regeringen.
Om du ska anställas eller delta i säkerhetskänslig verksamhet, måste du genomgå en säkerhetsprövning. Denna prövning är nödvändig för att bedöma om du är lojal mot de intressen som skyddas enligt säkerhetsskyddslagen och om du är pålitlig ur en säkerhetssynpunkt.
Säkerhetsprövningen sker främst innan du börjar arbeta i den säkerhetskänsliga verksamheten men kan också ske i anställningen och innefattar en grundutredning. Under grundutredningen samlas och kontrolleras uppgifter om dina personliga förhållanden som kan vara relevanta för prövningen. Dessa uppgifter kan variera beroende på verksamhet och säkerhetsklass, men kan inkludera betyg, intyg, referenser eller andra intervjuer.
Om din anställning eller deltagande i verksamheten placerats i en säkerhetsklass, ingår även en registerkontroll och en särskild personutredning i säkerhetsprövningen. Observera att dessa steg i regel kräver ditt samtycke. Den särskilda personutredningen är obligatorisk för säkerhetsklass 1 och 2 och omfattar information om dina ekonomiska förhållanden samt övriga förhållanden av relevans såsom eventuella omhändertaganden, slagningar i körkortsregistret etc. Registerkontrollen görs i sin tur med stöd i lag (1998:620) om belastningsregister, (1998:621) om misstankeregister samt lag (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
I vissa fall kan säkerhetsprövningen göras mindre omfattande, till exempel för att undvika upprepad informationsinsamling eller vid kortvariga anställningar och personalomflyttningar.
Utgångspunkten är att den som har beslutat om en anställning eller ett deltagande i en säkerhetskänslig verksamhet också är den som ska göra en bedömning av säkerhetsprövningen. Säkerhetsprövningen ska sedan följas upp under hela den tid som din anställning eller ditt deltagande i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår. Detta krav på uppföljning innebär bland annat att de ska hålla uppgifterna i grundutredningen uppdaterade samt att de, under din anställningstid, ska fortsätta fördjupa personkännedomen genom bland annat regelbundna uppföljningar.
Om du inte klarar säkerhetsprövningen, får du inte anställas eller delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. En underkänd säkerhetsprövning behöver inte alltid bero på dina egna handlingar utan kan påverkas av externa faktorer för att skydda dig från potentiella risker.
Om du redan är anställd och en ny säkerhetsprövning underkänns, kan detta i vissa fall leda till uppsägning, om inte en omplacering till en tjänst som inte kräver säkerhetsprövning är möjlig. Domstolen har i AD 2021 nr 63 bland annat uttalat att bedömningen av om det är okej eller inte med uppsägning på denna grund bland annat beror på vem som har fattat säkerhetsbeslutet.
Beslut om säkerhetsprövningar är oftast sekretessbelagda och kan inte alltid överklagas, vilket kan försvåra möjligheten att ifrågasätta sådana beslut. Nyare praxis på området utvidgar dock denna möjlighet.
Som arbetsgivare måste ni säkerställa att alla som anställs eller deltar i säkerhetskänslig verksamhet genomgår en säkerhetsprövning. Detta är nödvändigt för att fastställa om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas enligt säkerhetsskyddslagen och om personen är pålitlig ur en säkerhetssynpunkt.
Säkerhetsprövningen, som ska genomföras innan någon börjar arbeta i den säkerhetskänsliga verksamheten, inkluderar en grundutredning. Grundutredningen innebär att uppgifter om individens personliga förhållanden, som kan vara relevanta för säkerhetsprövningen, ska samlas in och kontrolleras för att skapa en tillräcklig personkännedom om den som prövas. Dessa uppgifter bör anpassas till den specifika verksamheten och säkerhetsklassen, och kan exempelvis omfatta betyg, intyg, referenser eller intervjuer.
Om anställningen eller deltagandet i verksamheten är placerat i en säkerhetsklass, ska säkerhetsprövningen även inkludera en registerkontroll och en särskild personutredning. Observera att dessa steg vanligtvis kräver samtycke från individen. Den särskilda personutredningen är obligatorisk för säkerhetsklass 1 och 2 och omfattar individens ekonomiska förhållanden samt andra relevanta aspekter. Exempelvis kan det handla om omhändertaganden eller kontroller i körkortsregistret. Registerkontrollen utförs i enlighet med lagar som reglerar belastningsregister, misstankeregister och polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
I vissa fall kan säkerhetsprövningen göras mindre omfattande, exempelvis för att undvika upprepad informationsinsamling eller vid kortvariga anställningar och personalomflyttningar.
Utgångspunkten är att den som har beslutat om en anställning eller ett deltagande i en säkerhetskänslig verksamhet också är den som ska göra en bedömning av säkerhetsprövningen. Ni ska sedan följa upp säkerhetsprövningen under hela den tid som anställningen eller deltagandet i den säkerhetskänsliga verksamheten pågår. Detta krav på uppföljning innebär bland annat att ni ska hålla uppgifterna i grundutredningen uppdaterade samt att, under anställningstiden, fortsätta fördjupa personkännedomen av arbetstagaren genom bland annat regelbundna uppföljningar.
Om en person inte klarar säkerhetsprövningen, får denne inte anställas eller delta i säkerhetskänslig verksamhet. En underkänd säkerhetsprövning behöver inte alltid bero på individens egna handlingar, utan kan påverkas av externa faktorer för att skydda individen från potentiella risker.
För redan anställda kan en ny underkänd säkerhetsprövning i vissa fall vara en giltig grund för uppsägning, om det inte finns möjlighet till omplacering till en tjänst som inte kräver säkerhetsprövning. Enligt en dom från Arbetsdomstolen (AD 2021 nr 63) beror det på vem som fattat säkerhetsbeslutet om uppsägningen är giltig på denna grund.
Beslut om säkerhetsprövningar är oftast sekretessbelagda och kan inte alltid överklagas, vilket kan försvåra möjligheten att ifrågasätta beslutet. Om en icke-godkänd säkerhetsprövning leder till uppsägning, kan dock annan lagstiftning användas för att få beslutet prövat i domstol.
