På senare tid har diskussionen kring stridsåtgärder varit intensiv, särskilt med tanke på de åtgärder som vidtagits inom tågtrafiken i Stockholms län. Inledningsvis motsatte sig arbetstagarorganisationen stridsåtgärden med hänsyn till gällande kollektivavtal, vilket har fått media att benämna den som en "vild strejk". När kollektivavtalet löpte ut den 30 april, varslade fackförbundet Seko om stridsåtgärder från den 11 maj. Detta leder till frågor om innebörden av en vild strejk, dess potentiella konsekvenser och varför fackförbundet nu står bakom stridsåtgärden.
Rätten att vidta stridsåtgärder är i Sverige grundlagsskyddad. En stridsåtgärd utmärks av att part som vidtagit åtgärden har till syfte att utöva påtryckning på motparten i en viss fråga och för att träffa kollektivavtal i frågan. Av 2 kap. 14 § regeringsformen följer en rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Rätten att vidta stridsåtgärder inskränks genom lag eller avtal. Regler som begränsar stridsåtgärder stadgas bland annat i 41–44 §§ medbestämmandelagen.
Vad innebär fredsplikt?
Av 41 § medbestämmandelagen framgår att en arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal inte får vidta eller delta i arbetsinställelse, blockad, bojkott eller annan därmed jämförlig stridsåtgärd under vissa förutsättningar.
Utgångspunkten är att det råder fredsplikt mellan arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av ett kollektivavtal. Så länge kollektivavtalet gäller är det alltså som huvudregel inte tillåtet att vidta stridsåtgärder. Både parterna i avtalet och de enskilda medlemmarna i fackförbundet omfattas av fredsplikten.
Vad är en olovlig stridsåtgärd?
Om stridsåtgärder vidtagits i strid mot 41 § första stycket medbestämmandelagen, alltså i strid mot fredsplikten, är den att anse som olovlig.
En olovlig stridsåtgärd kan betecknas som vild när fackförbund inte beslutat att vidta stridsåtgärder, utan beslutet har tagits av de enskilda arbetstagarna.
Om en olovlig stridsåtgärd vidtagits av arbetstagare som är bundna av kollektivavtal ska arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation ha en överläggning och gemensamt verka för stridsåtgärdens upphörande. Överläggningen syftar till att klarlägga vad som inträffat och undersöka hur den avtalsstridiga åtgärden kan upphöra.
Arbetsgivare kan också vända sig till Arbetsdomstolen för att få ett interimistiskt beslut om att stridsåtgärden är olovlig och som innebär återgång i arbete.
En arbetstagare som vidtar en stridsåtgärd genom att inte arbeta kan förlora lön. Vid en lovlig stridsåtgärd får arbetstagarna vanligtvis ersättning från fackförbundet men inte vid vilda stridsåtgärder. Vidare kan en arbetstagare som utför en olovlig stridsåtgärd riskera att bli skyldig att betala allmänt skadestånd. Det är mycket ovanligt att en arbetstagare blir uppsagd eller avskedad på grund av en vidtagen stridsåtgärd.
Varsel om stridsåtgärd
Fredsplikt råder alltså endast under den tid som ett kollektivavtal finns mellan parterna. Parternas kollektivavtal löpte i detta fall endast till och med den 30 april. Det har under våren förhandlats om ett nytt kollektivavtal, men något sådant har ännu inte träffats.
Utan ett rådande kollektivavtal är det är möjligt för fackförbundet att på lagenligt sätt vidta stridsåtgärder. Strejken är då inte längre att beteckna som “vild”. En stridsåtgärd ska föregås av varsel, vilket är att betrakta som en slags förvarning. Varselskyldigheten syftar till att motparten dels ska kunna förbereda sig, dels överväga åtgärder för att konflikten ska kunna undvikas.
Medling i stridsåtgärder
Av medbestämmandelagen följer att medlingsinstitutet ansvarar för medlingsverksamhet i arbetstvister. Dessa regler kompletteras även av förordningen om medling i arbetstvister. När en part varslar om stridsåtgärder ska varslet samtidigt lämnas till Medlingsinstitutet och en medlare kan sedan utses att medla i tvisten. Motparten och medlingsinstitutet ska underrättas minst sju dagar innan stridsåtgärden vidtas.
I Sverige är rätten att vidta stridsåtgärder grundlagsskyddad. Det finns dock begränsningar av denna rättighet. Ett exempel på detta är då kollektivavtal gäller och det därmed råder fredsplikt. Det är anledningen till att stridsåtgärden i folkmun betecknas som ”vild” under tiden ett kollektivavtal gällde mellan parterna.
För närvarande pågår det medling mellan Tågföretagen och de fackliga organisationer som företräder tjänstemännen och akademikerna på spårtrafiksområdet. Uppnås ingen överenskommelse kan det, i enlighet med varslet, förväntas att stridsåtgärder kommer att vidtas den 11 maj. Det faktum att inget kollektivavtal för närvarande gäller mellan parterna innebär att sådana stridsåtgärder i det avseendet skulle vara lagenliga.
