I oktober 2022 antog EU ett nytt direktiv om tillräckliga minimilöner. Medlemsstaterna har två år på sig att implementera direktivet i den nationella lagstiftningen. Direktivet har mötts av kritik från svenskt håll.
Sveriges arbetsmarknad präglas av den så kallade svenska modellen. Den svenska modellen innebär att arbetsmarknadens parter lämnas ett stort utrymme att förhandla och nå överenskommelser. I Sverige råder fri lönesättning men arbetsmarknadens parter fastställer lönenivåerna genom förhandling och utan statlig inblandning.
Sverige röstade emot förslaget om ett direktiv om minimilöner eftersom den svenska uppfattningen är att medlemsstaterna själva ska hantera löneförhållanden.
Syftet med ett direktiv om minimilöner är att säkerställa lönenivåernas tillräcklighet och på sådant sätt skapa anständiga levnads- och arbetsvillkor. Direktivet innehåller inte någon gemensam gräns för en minimilön utan innehåller regler som ska främja förhandlingar om lönesättning. Medlemsstater ska arbeta för att öka kollektivavtalstäckningsgraden samt inrätta sanktioner för åsidosättande av rättigheter och skyldigheter enligt direktivet.
Direktivet sätter upp en slags ram för lönesättning och löneskydd och ska främja förhandling. Sverige har en hög kollektivtäckningsgrad och i enlighet med den svenska modellen präglas arbetsmarknaden av förhandlingar och överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Den tidigare regeringen bedömde därför att Sverige inte kommer att behöva vidta några lagstiftningsåtgärder för att uppnå sina förpliktelser enligt direktivet.
Vi på Alex AB (publ.) är experter inom arbetsrätt. Oavsett om du är arbetsgivare eller arbetstagare är du välkommen att kontakta oss med frågor och rådgivning vad avser lönesättning, lönenivåer, direktiv som berör svensk arbetsmarknad eller med övriga arbetsrättsliga frågor. Boka gärna in ett inledande 30 minuters samtal med oss på alexapp.se
