Innan, under och efter en domstolsförhandling finns generella tågordningar för hur och när allting ska göras. Tågordningen regleras i arbetstvistlagen (1974:371) och reglerar bland annat hur olika parter ska vända sig till olika domstolar, hur man väcker talan, hur tvisten handläggs i domstol och vad som händer efter att domstolsförhandling avslutats.
Innan facket kan begära domstolsförhandling måste de ha haft förhandlingar med arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen som avslutats i oenighet, eller att förhandlingstiden löpt ut utan att motparten medverkat. Därefter kan facket väcka talan i arbetsdomstolen eller tingsrätten, beroende på ärendet. Du som enskild arbetstagare kan också väcka talan i tingsrätten själv eller genom ett privat ombud om facket inte vill företräda dig.
Att väcka talan vid domstol innebär att parten skickar in en stämningsansökan till behörig domstol. Behörig domstol gentemot arbetsgivare är normalt där företaget har sitt säte. En stämningsansökan innehåller bland annat uppgifter om sökanden, motparten, samt yrkandet och grunden för stämningen. Det kan exempelvis röra sig om en ogiltighetstalan och yrkande om skadestånd på grund av felaktig uppsägning. Domstolen granskar ansökan och kan begära komplettering om nödvändigt, i annat fall skickas stämningen till motparten som får besvara den genom ett svaromål.
Innan en domstolsförhandling måste ni som arbetsgivare eller genom er arbetsgivarorganisation ha haft en förhandling med facket enligt lag eller förhandlingsordning som avslutats i oenighet, eller att förhandlingstiden löpt ut utan motpartens medverkan. Ni som arbetsgivare eller er arbetsgivarorganisation kan sedan väcka talan i arbetsdomstolen eller tingsrätten, beroende på ärendet.
Att väcka talan vid domstol innebär att parten skickar in en stämningsansökan till behörig domstol. Vid stämning av en privatperson är behörig domstol där privatpersonen var folkbokförd den 1 november föregående år. En stämningsansökan innehåller uppgifter om sökanden, motparten, yrkandet och grunden för detta. Exempelvis kan en arbetsgivare behöva säga upp personal på grund av arbetsbrist och ha en tvist med facket om tolkningen av en kollektivavtalad punkt. Domstolen granskar ansökan och kan begära komplettering innan stämningen skickas till motparten, som får besvara den genom ett svaromål.
En domstolsförhandling vid en arbetsrättslig tvist genomgår vanligen två steg: muntlig förberedelse och huvudförhandling. Vid den muntliga förberedelsen läggs yrkandena och bevisen fram, och parterna diskuterar vilka omständigheter de är och inte är överens om. Även ett försök till förlikning inleds. Först presenterar käranden sina yrkanden och omständigheterna runt tvisten, sedan ger svaranden sin förklaring. Därefter klargör domaren vad parterna är överens om och vad tvistefrågan är genom frågor till båda parterna. Domstolen försöker också se om parterna kan förlikas.
Om förlikning inte nås, bestäms ett datum för huvudförhandlingen. Under huvudförhandlingen får parterna återigen lägga fram sin sak, och då kan även vittnen och sakkunniga höras.
Efter huvudförhandlingen överlägger domstolen för att nå ett domslut. Besked om domslutet sker normalt muntligt direkt efter förhandlingen eller senast nästa helgfria dag, men domstolen kan få upp till två veckor innan beslut måste meddelas vid komplexa mål. Domen skickas ut skriftligt cirka en vecka senare. Om tingsrätten har prövat målet kan det överklagas till Arbetsdomstolen som sista instans. Information om tidsfrist samt hur och var man skickar in överklagan finns i beslutet. Om målet prövats av Arbetsdomstolen är beslutet slutligt och kan inte överklagas.
Den förlorande parten står vanligtvis för både parternas rättegångs- och ombudskostnader. Om det finns flera yrkanden och parterna har vunnit varsina delar av målet, kan rättegångskostnaderna delas på olika sätt: parterna kan betala sina egna kostnader, det kan jämka mellan parterna så att de betalar lika mycket totalt, eller om det är möjligt att särskilja de olika yrkandenas kostnader, delas det på motsvarande sätt utifrån vem som vunnit eller förlorat respektive del.
