Stridsåtgärder är åtgärder som arbetsmarknadens parter kan ta till under förhandlingar i avsaknad av ett gällande kollektivavtal. Exempel på stridsåtgärder inkluderar strejk, blockad och lockout. De senaste åren har statistiken över konflikter i förbundsförhandlingar visat att endast en mindre del av de varslade stridsåtgärderna realiseras. Dock kan ett varsel i sig ha likartad ekonomisk effekt som en verkställd stridsåtgärd. Varsel innebär en förvarning om stridsåtgärder en viss tid innan de ska verkställas.
Som medlem i ett fackförbund förväntas du delta i stridsåtgärder som utlyses av ditt förbund. Under en strejk kan du bli ombedd att delta i strejkaktiviteter för att få strejkersättning, exempelvis som strejkvakt eller deltagare i manifestationer och utbildningar. Det är inte olagligt att avstå, men om det bryter mot förbundets stadgar kan det leda till uteslutning och förlust av inkomstförsäkring.
Fackmedlemmar som inte arbetar på grund av stridsåtgärder får ingen lön för den tiden. Istället kan de erhålla konfliktersättning från sitt fackförbund. Denna ersättning täcker vanligtvis inte hela lönen, men åtminstone en betydande del av den förlorade inkomsten.
Ja, det är möjligt att strejka utan facklig anslutning. Dock innebär detta att du inte får lön från din arbetsgivare under strejken och inte heller någon ersättning från fackförbundet, vilket kan bli kostsamt. Därför är det förnuftigt att vara medlem i ett fackförbund innan en konflikt uppstår.
Olovliga stridsåtgärder inträffar när facket eller arbetsgivaren vidtar åtgärder trots fredsplikt enligt kollektivavtalet eller utan att ha varslat enligt lagens krav. Om en part drabbas av olovliga stridsåtgärder kan de anmäla detta till Arbetsdomstolen, som kan besluta om skadestånd till den drabbade parten.
Primärt är det organisationen som utlyst åtgärden som ansvarar för skadeståndet. Om en fackmedlem deltar i en olovlig strejk utlyst av facket, är det facket som ansvarar för skadeståndet. Om arbetstagare däremot agerar på eget initiativ blir de själva skadeståndsskyldiga.
Medlingsinstitutets årliga rapporter visar endast utbrutna konflikter, men även varsel om stridsåtgärder påverkar företagen. Arbetsgivare saknar i princip möjlighet till offensiva stridsåtgärder, vilket gör det missvisande att enbart beskriva svensk arbetsmarknad som fredlig. Varsel kan redan i förvarningsstadiet ha betydande skadeverkningar, vilket ofta leder till att avtal träffas utan att en konflikt bryter ut.
För att undvika konfliktrelaterade skador tvingas arbetsgivare ofta acceptera avtal som kan vara kostsamma på lång sikt. Några potentiella skador inkluderar: osäkerhet kring leveransförmåga. Genomförandet av en strejk, lovlig eller olovlig är givetvis också förenat med direkta kostnader. Slutligen bör uppmärksammas att stridsåtgärder kan skada förtroendet både för ledningen och anställda vilket i det stora hela kommer att ge verksamheten negativ publicitet och försämrad konkurrenskraft.
