Hur drabbas jag som arbetstagare ekonomiskt vid strejk eller andra stridsåtgärder?

För dig som arbetstagare  

Hur påverkas jag som fackmedlem av stridsåtgärder? 

Som medlem i ett fackförbund förväntas du delta i stridsåtgärder som utlyses av ditt förbund. Under en strejk kan du bli ombedd att delta i strejkaktiviteter för att få strejkersättning, exempelvis som strejkvakt eller deltagare i manifestationer och utbildningar. Det är inte olagligt att avstå, men om det bryter mot förbundets stadgar kan det leda till uteslutning och förlust av inkomstförsäkring. 

Vad händer med lönen vid stridsåtgärder? 
  

Fackmedlemmar som inte arbetar på grund av stridsåtgärder får ingen lön för den tiden. Istället kan de erhålla konfliktersättning från sitt fackförbund. Denna ersättning täcker vanligtvis inte hela lönen, men åtminstone en betydande del av den förlorade inkomsten. 

Kan man strejka om man inte är medlem i fackförbund? 

Ja, det är möjligt att strejka utan facklig anslutning. Dock innebär detta att du inte får lön från din arbetsgivare under strejken och inte heller någon ersättning från fackförbundet, vilket kan bli kostsamt. Därför är det förnuftigt att vara medlem i ett fackförbund innan en konflikt uppstår. 
  

Vad händer om jag som fackmedlem deltar i en olovlig strejk?

 
Olovliga stridsåtgärder inträffar när facket eller arbetsgivaren vidtar åtgärder trots fredsplikt enligt kollektivavtalet eller utan att ha varslat enligt lagens krav. Om en part drabbas av olovliga stridsåtgärder kan de anmäla detta till Arbetsdomstolen, som kan besluta om skadestånd till den drabbade parten. 
  
Primärt är det organisationen som utlyst åtgärden som ansvarar för skadeståndet. Om en fackmedlem deltar i en olovlig strejk utlyst av facket, är det facket som ansvarar för skadeståndet. Om arbetstagare däremot agerar på eget initiativ blir de själva skadeståndsskyldiga. 

För arbetsgivare 
  

Hur påverkar stridsåtgärder företagets anseende och ekonomi?  

Medlingsinstitutets årliga rapporter visar endast utbrutna konflikter, men även varsel om stridsåtgärder påverkar företagen. Arbetsgivare saknar i princip möjlighet till offensiva stridsåtgärder, vilket gör det missvisande att enbart beskriva svensk arbetsmarknad som fredlig. Varsel kan redan i förvarningsstadiet ha betydande skadeverkningar, vilket ofta leder till att avtal träffas utan att en konflikt bryter ut. 
  
För att undvika konfliktrelaterade skador tvingas arbetsgivare ofta acceptera avtal som kan vara kostsamma på lång sikt. Några potentiella skador inkluderar: osäkerhet kring leveransförmåga. Genomförandet av en strejk, lovlig eller olovlig är givetvis också förenat med direkta kostnader. Slutligen bör uppmärksammas att stridsåtgärder kan skada förtroendet både för ledningen och anställda vilket i det stora hela kommer att ge verksamheten negativ publicitet och försämrad konkurrenskraft.  

Sammanfattningsvis

• Vid strejk eller andra stridsåtgärder påverkas arbetstagares ekonomi då de inte får lön men kan få konfliktersättning från facket. Stridsåtgärder kan även leda till uteslutning ur facket om man inte deltar enligt stadgarna, vilket påverkar inkomstförsäkringen. 
    
• För arbetsgivare kan stridsåtgärder orsaka stora ekonomiska skador och osäkerhet, vilket ofta tvingar dem att acceptera kostsamma avtal för att undvika konflikt. Detta påverkar företagets konkurrenskraft och relationer med både kunder och anställda negativt. 
   
• De stridsåtgärder som kan företas mellan arbetsmarknadens parter påverkar både arbetstagare och arbetsgivare. För att minimera riskerna för negativa effekter är det avgörande att båda parter förstår sina rättigheter och skyldigheter och arbetar tillsammans för att nå lösningar som gynnar alla inblandade.