Vi tillbringar en stor del av vÄrt liv pÄ arbetsplatsen eller med att arbeta. Under arbetstid Àr det arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet och bestÀmmer vilka förhÄllningssÀtt och regler som gÀller. Men vad gÀller egentligen nÀr arbetsdagen Àr slut, kan arbetsgivaren pÄverka vad de anstÀllda fÄr göra utanför jobbet?
Som utgĂ„ngspunkt Ă€r svaret nej, men det finns vissa situationer dĂ€r arbetsgivaren kan ha Ă„sikter. Eftersom du har en lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare fĂ„r du inte lĂ€gga upp inlĂ€gg eller bilder dĂ€r du talar illa om arbetsgivaren, eller dĂ€r du pĂ„ annat sĂ€tt skriver nĂ„got som gĂ„r utöver vad din kritikrĂ€tt medger. Ju högre uppsatt du Ă€r inom företaget desto högre Ă€r kravet pĂ„ lojalitet. Offentligt anstĂ€llda har dock en större rĂ€tt att kritisera arbetsgivaren offentligt. Â
Â
I AD 2012 nr 25 var en rektor aktiv i flera Facebook-grupper med sexuellt innehĂ„ll. PĂ„ hans Facebook-profil kunde man se att han var rektor pĂ„ skolan. Han blev avskedad dĂ„ skolan ansĂ„g det olĂ€mpligt men Arbetsdomstolen sa att avskedet var olagligt eftersom han hade rĂ€tt att uttrycka sina Ă„sikter, tankar och kĂ€nslor pĂ„ fritiden. AD 2011 nr 74 handlade om en polis som bloggade om polisyrket och dĂ€refter blivit avskedad. Ăven detta ansĂ„gs olagligt av Arbetsdomstolen. Â
Â
Domarna visar pĂ„ att arbetstagare har stor frihet att publicera saker pĂ„ sina egna sociala medier pĂ„ fritiden. Â
Â
Nej, som huvudregel kan inte arbetsgivaren bestĂ€mma vad du fĂ„r Ă€gna dig Ă„t efter jobbet. Din fritid Ă€r din och den fĂ„r du förfoga över som du vill. Det Ă€r dock viktigt att tĂ€nka pĂ„ att du inte fĂ„r Ă€gna dig Ă„t konkurrerande bisysslor pĂ„ fritiden och om du har nĂ„gra bisysslor bör detta anmĂ€las till arbetsgivaren. Annat agerande som kan ses som illojalt Ă€r inte heller tillĂ„tet. Â
Â
Nej. Din fritid Ă€r din fritid och det Ă€r upp till dig att bestĂ€mma vad du ska göra med det. DĂ€remot fĂ„r arbetsgivaren upprĂ€tthĂ„lla klĂ€dkoder pĂ„ arbetsplatsen under arbetstid, och om klĂ€dkoden exempelvis innefattar ett förbud mot synliga tatueringar eller piercingar kan detta pĂ„verka din fritid i viss mĂ„n. Â
Â
Ni kan alltid ha ett samtal med den berörda medarbetaren och förklara att ni inte tycker att det Ă€r passande att personen lĂ€gger upp bilder som ni anser inte Ă€r i linje med företagets vĂ€rderingar. Om personen inte vill ta bort bilderna finns det dock inte sĂ„ mycket ni kan göra, sĂ„ lĂ€nge bilderna inte utgör ett brott mot lojalitetsplikten. Bilderna kan innehĂ„lla sĂ„dant som gĂ„r emot lojalitetsplikten om bilderna till exempel innehĂ„ller kritik mot er som arbetsgivare pĂ„ ett sĂ€tt som inte Ă€r tillĂ„tet.Â
Â
I AD 2012 nr 25 var en rektor aktiv i flera Facebook-grupper med sexuellt innehĂ„ll. PĂ„ hans Facebook-profil kunde man se att han var rektor pĂ„ skolan. Han blev avskedad dĂ„ skolan ansĂ„g det olĂ€mpligt men Arbetsdomstolen sa att avskedet var olagligt eftersom han hade rĂ€tt att uttrycka sina Ă„sikter, tankar och kĂ€nslor pĂ„ fritiden. AD 2011 nr 74 handlade om en polis som bloggade om polisyrket och dĂ€refter blivit avskedad. Ăven detta ansĂ„gs olagligt av Arbetsdomstolen. Â
Â
Domarna visar pĂ„ att arbetstagare har stor frihet att publicera saker pĂ„ sina egna sociala medier pĂ„ fritiden, och det krĂ€vs alltsĂ„ mycket för att ni som arbetsgivare ska kunna agera pĂ„ det den anstĂ€llde publicerar pĂ„ sociala medier. Â
Â
De anstĂ€lldas fritid Ă€r deras fritid och sĂ„ lĂ€nge deras politiska engagemang sker pĂ„ fritiden kan ni inte göra nĂ„got Ă„t det. Den anstĂ€llde fĂ„r engagera sig pĂ„ det sĂ€tt den tycker Ă€r lĂ€mpligt och vara med i de föreningar och partier den vill. Samma sak gĂ€ller i denna frĂ„ga som i frĂ„gan ovan, sĂ„ lĂ€nge inte arbetstagaren gör nĂ„got som gĂ„r emot lojalitetsplikten kan ni som arbetsgivare inte göra nĂ„got Ă„t det. Lojalitetsplikten gĂ€ller alltid för arbetstagaren Ă€ven nĂ€r det inte Ă€r arbetstid men arbetsgivarens rĂ€tt att styra sina anstĂ€llda efter arbetstid strĂ€cker sig normalt inte lĂ€ngre Ă€n sĂ„.Â
Â
Nej, ni som arbetsgivare kan inte stĂ€lla krav pĂ„ era anstĂ€llda att följa en viss klĂ€dkod utanför arbetstid. AnstĂ€lldas fritid Ă€r deras egen och de har rĂ€tt att sjĂ€lva bestĂ€mma vad de gör och hur de klĂ€r sig. DĂ€remot har ni rĂ€tt att upprĂ€tthĂ„lla klĂ€dkoder pĂ„ arbetsplatsen under arbetstid. Om klĂ€dkoden innefattar ett förbud mot synliga tatueringar eller piercingar, kan detta indirekt pĂ„verka de anstĂ€lldas fritid i viss mĂ„n, dĂ„ de kan behöva ta hĂ€nsyn till detta inför arbetspass.Â