Vi tillbringar en stor del av vårt liv på arbetsplatsen eller med att arbeta. Under arbetstid är det arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet och bestämmer vilka förhållningssätt och regler som gäller. Men vad gäller egentligen när arbetsdagen är slut, kan arbetsgivaren påverka vad de anställda får göra utanför jobbet?
Som utgångspunkt är svaret nej, men det finns vissa situationer där arbetsgivaren kan ha åsikter. Eftersom du har en lojalitetsplikt gentemot din arbetsgivare får du inte lägga upp inlägg eller bilder där du talar illa om arbetsgivaren, eller där du på annat sätt skriver något som går utöver vad din kritikrätt medger. Ju högre uppsatt du är inom företaget desto högre är kravet på lojalitet. Offentligt anställda har dock en större rätt att kritisera arbetsgivaren offentligt.
I AD 2012 nr 25 var en rektor aktiv i flera Facebook-grupper med sexuellt innehåll. På hans Facebook-profil kunde man se att han var rektor på skolan. Han blev avskedad då skolan ansåg det olämpligt men Arbetsdomstolen sa att avskedet var olagligt eftersom han hade rätt att uttrycka sina åsikter, tankar och känslor på fritiden. AD 2011 nr 74 handlade om en polis som bloggade om polisyrket och därefter blivit avskedad. Även detta ansågs olagligt av Arbetsdomstolen.
Domarna visar på att arbetstagare har stor frihet att publicera saker på sina egna sociala medier på fritiden.
Nej, som huvudregel kan inte arbetsgivaren bestämma vad du får ägna dig åt efter jobbet. Din fritid är din och den får du förfoga över som du vill. Det är dock viktigt att tänka på att du inte får ägna dig åt konkurrerande bisysslor på fritiden och om du har några bisysslor bör detta anmälas till arbetsgivaren. Annat agerande som kan ses som illojalt är inte heller tillåtet.
Nej. Din fritid är din fritid och det är upp till dig att bestämma vad du ska göra med det. Däremot får arbetsgivaren upprätthålla klädkoder på arbetsplatsen under arbetstid, och om klädkoden exempelvis innefattar ett förbud mot synliga tatueringar eller piercingar kan detta påverka din fritid i viss mån.
Ni kan alltid ha ett samtal med den berörda medarbetaren och förklara att ni inte tycker att det är passande att personen lägger upp bilder som ni anser inte är i linje med företagets värderingar. Om personen inte vill ta bort bilderna finns det dock inte så mycket ni kan göra, så länge bilderna inte utgör ett brott mot lojalitetsplikten. Bilderna kan innehålla sådant som går emot lojalitetsplikten om bilderna till exempel innehåller kritik mot er som arbetsgivare på ett sätt som inte är tillåtet.
I AD 2012 nr 25 var en rektor aktiv i flera Facebook-grupper med sexuellt innehåll. På hans Facebook-profil kunde man se att han var rektor på skolan. Han blev avskedad då skolan ansåg det olämpligt men Arbetsdomstolen sa att avskedet var olagligt eftersom han hade rätt att uttrycka sina åsikter, tankar och känslor på fritiden. AD 2011 nr 74 handlade om en polis som bloggade om polisyrket och därefter blivit avskedad. Även detta ansågs olagligt av Arbetsdomstolen.
Domarna visar på att arbetstagare har stor frihet att publicera saker på sina egna sociala medier på fritiden, och det krävs alltså mycket för att ni som arbetsgivare ska kunna agera på det den anställde publicerar på sociala medier.
De anställdas fritid är deras fritid och så länge deras politiska engagemang sker på fritiden kan ni inte göra något åt det. Den anställde får engagera sig på det sätt den tycker är lämpligt och vara med i de föreningar och partier den vill. Samma sak gäller i denna fråga som i frågan ovan, så länge inte arbetstagaren gör något som går emot lojalitetsplikten kan ni som arbetsgivare inte göra något åt det. Lojalitetsplikten gäller alltid för arbetstagaren även när det inte är arbetstid men arbetsgivarens rätt att styra sina anställda efter arbetstid sträcker sig normalt inte längre än så.
Nej, ni som arbetsgivare kan inte ställa krav på era anställda att följa en viss klädkod utanför arbetstid. Anställdas fritid är deras egen och de har rätt att själva bestämma vad de gör och hur de klär sig. Däremot har ni rätt att upprätthålla klädkoder på arbetsplatsen under arbetstid. Om klädkoden innefattar ett förbud mot synliga tatueringar eller piercingar, kan detta indirekt påverka de anställdas fritid i viss mån, då de kan behöva ta hänsyn till detta inför arbetspass.
