En arbetstagare har en möjlighet att säga upp sig själv. Men vad händer om arbetstagaren ångrar sig och vill ta tillbaka uppsägningen? Nedan följer en redogörelse för vad som gäller samt ett exempel på ett mål där frågan har behandlats, nämligen AD 2012 nr 30.
Uppsägning av ett anställningsavtal är en rättshandling som anses vara bindande av den som företagit den. En arbetstagare är som huvudregel därför bunden av sin egen uppsägning.
Det finns dock undantag från denna huvudregel. Genom rättspraxis och uttalanden i förarbeten kan en arbetstagares uppsägning vara att jämställa med en uppsägning från arbetsgivarens sida. Exempel på detta är om arbetstagarens åtgärd har föranletts av att arbetsgivaren inte agerat på ett sätt som stämmer överens med god sed på arbetsmarknaden (prop. 1973:129 s. 128 f.).
Ett annat exempel är om speciella omständigheter föreligger som tyder på att uppsägningen inte var allvarligt menad och att motparten insett eller bort inse detta. I rättspraxis har en arbetstagare inte ansetts vara bunden av sin uppsägning då arbetstagaren sagt upp sig i hastigt mod under ett upprört meningsutbyte och kort därefter återtagit uppsägningen.
Det har i rättspraxis även haft betydelse om arbetstagaren är oerfaren av arbetslivet eller varit ung (se exempelvis AD 1983 nr 3).
För det fall arbetsgivaren inte godtar en ånger av uppsägningen, när sådana omständigheter föreligger som skulle göra ett återtagande möjligt, kan arbetsgivaren anses ha sagt upp arbetstagaren utan sakliga skäl. Detta innebär att arbetstagaren kan begära att uppsägningen ska ogiltigförklaras samt ha rätt till ekonomiskt och allmänt skadestånd.
Domen AD 2012 nr 30 gällde en situation då en arbetstagare önskade återta sin uppsägning efter att ha sagt upp sig tre dagar tidigare. Arbetsgivaren hade inte godtagit att arbetstagaren ångrat sig vilket ansågs liktydigt med en uppsägning från arbetsgivarens sida och uppsägningen ogiltigförklarades därför. Frågan i målet var huruvida arbetstagaren kunde anses bunden av sin uppsägning eller inte.
Enligt uppgifter i målet hade arbetstagaren visserligen varit upprörd vid uppsägningen, men uppsägningen hade varit klar, tydlig och motiverad. Arbetstagaren hade även underrättat sina kollegor om uppsägningen. Arbetsdomstolen ansåg vid en samlad bedömning att arbetstagaren inte förmått att styrka att uppsägningen inte varit allvarligt menad.
Arbetsdomstolen konstaterade därför att arbetstagarens uppsägning inte var att jämställa med en åtgärd från arbetsgivarens sida. Arbetstagaren ansågs därför vara bunden av sin uppsägning.
Huvudregeln är att en arbetstagare är bunden av sin egen uppsägning. Det finns dock undantag från detta. Om en arbetsgivare nekar ett återtagande av en uppsägning, när förutsättningarna för det finns, kan skadeståndsskyldighet föreligga och uppsägningen kan ogiltigförklaras.
Det kan vara svårt att veta när en arbetstagare kan ångra en uppsägning och inte. Vi på Alex AB (publ.) är specialiserade på arbetsrätt och erbjuder rådgivning i ert enskilda fall oavsett om ni är arbetstagare eller arbetsgivare. Vi svarar gärna på frågor avseende ånger av uppsägning eller andra arbetsrättsliga frågor. Boka gärna in ett inledande 30 minuters samtal med oss på alexapp.se!
Det har blivit allt vanligare med distansarbete. Med en ökad möjlighet till distansarbete följer frågor om arbetsgivaren och arbetstagarens ansvar vid sådant arbete. Under våren 2023 behandlade Högsta förvaltningsdomstolen ett mål (mål nr. 441–22) gällande en eventuell arbetsskada som inträffat vid arbete på distans. Den fråga som domstolen behandlade var vad som krävs för att en olycka som drabbar en försäkrad som arbetar i hemmet ska anses ha ett sådant samband med den försäkrades arbete att en personskada till följd av olyckan utgör en arbetsskada.
Med arbetsskada avses enligt 39 kap. 3 § socialförsäkringsbalken en skada som uppkommit till följd av ett olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. För att skadan eller olycksfallet ska utgöra en arbetsskada krävs det ett samband mellan den försäkrades arbete och olyckan. Den som drabbas av en arbetsskada kan få ekonomisk ersättning för nödvändiga vårdkostnader.
En arbetstagare som förvärvsarbetar i Sverige är enligt arbetsskadeförsäkringen försäkrad för arbetsskador. Arbetsskadeförsäkringen är en del av den allmänna socialförsäkringen.
Mål 441–22 gällde en arbetstagare som arbetade som en producent. Arbetsgivaren hade beordrat att producentens arbete skulle utföras på distans för att minska spridningen av Covid-19.
Under tiden som arbetstagaren arbetade hemifrån lossnade en strömkabel till datorn som föll ned på golvet. Arbetstagaren hade böjt sig ned för att ta upp kabeln samtidigt som hans treårige son, som lekt under skrivbordet, rest sig upp. Detta ledde till att sonens huvud och arbetstagarens haka stötte mot varandra. Till följd av detta hade arbetstagare ådragit sig en tandskada.
Försäkringskassan bedömde skadan som en arbetsskada. Allmänna ombudet för socialförsäkringen menade dock att beslutet skulle upphävas då kravet på samband mellan arbete och olycka enligt ombudet bör ställas högre vid arbete hemifrån. Allmänna ombudet för socialförsäkringen överklagade därför Försäkringskassans beslut till Förvaltningsrätten i Stockholm.
Förvaltningsrätten i Stockholm ansåg att arbetstagarens hem var att jämställa med hans arbetsplats vid olyckstidpunkten. Förvaltningsrätten hänvisade till arbetsgivarens anvisningar om hemarbete samt det faktum att olyckan skedde när arbetstagaren utförde sina arbetsuppgifter och ett samband mellan arbete och skada därmed fanns.
Förvaltningsrättens dom överklagades av Allmänna ombudet till Kammarrätten i Stockholm som även de avslog överklagandet med hänvisning till olyckans samband med arbetet. Kammarrätten menade att det saknades stöd för att det skulle vara ett mer direkt samband mellan olyckan och arbetet när olyckan inträffar under hemarbete.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en grundläggande förutsättning för att samband mellan arbete och olycka ska föreligga är att olyckan inträffar när den försäkrade utför sitt arbete. Det måste dock vägas in vad som orsakat olyckan. Samtliga olyckor som inträffar när en arbetstagare utför arbete i hemmet ska alltså inte bedömas som olycksfall i arbetet, exempelvis då olyckan inträffat till övervägande del på grund av privata omständigheter.
Vidare konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att det vid bedömningen av om en arbetsskada har inträffat saknar betydelse om arbetet hemifrån har skett frivilligt eller till följd av en uppmaning av arbetsgivaren.
Arbetstagaren hade i aktuellt mål råkat ut för en olycka när han utförde arbete. Olyckan inträffade genom att arbetstagaren sammanstötte med sin sons huvud, en omständighet som enligt Högsta förvaltningsdomstolen innebar att olyckan till övervägande del hade sin grund i arbetstagarens privatliv. Ett sådant samband mellan olyckan och arbetet som enligt socialförsäkringsbalken krävs för att det ska vara fråga om en arbetsolycka bedömdes därför saknas. Arbetstagaren ansågs inte ha rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen.
För att en olycka ska vara att betrakta som en arbetsskada krävs ett samband mellan arbetet och olyckan. Av målet följer att en skada som uppstår i samband med arbete hemifrån ska bedömas mer restriktivt än en skada som uppstår på en arbetsplats. Anledningen till detta är att olyckor som uppstår i hemmet inte alltid är hänförliga till arbetet även om de inträffar under tiden arbetet utförs.
Ett samband mellan olyckan och arbetet anses enligt domstolen föreligga om orsaken till olyckan till övervägande del kan anses vara arbetsrelaterad. Bedömningen ska enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte göras annorlunda om arbetet hemifrån är frivilligt eller ej.
Vi på Alex AB (publ.) är experter inom arbetsrätt. Oavsett om du är arbetsgivare eller arbetstagare är du välkommen att kontakta oss med frågor och rådgivning vad avser arbetsskador, distansarbete eller med andra arbetsrättsliga frågor. Boka gärna in ett inledande 30 minuters samtal med oss på alexapp.se!
